Uppmärksamhet skapas i mötet mellan lärare och elev

När man talar om uppmärksamhet i relation till skolan handlar det ofta om elevers brist på uppmärksamhet. Johannes Rytzler vill med sin forskning lyfta fram begreppets pedagogiska dimension.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som lärare på en folkhögskola studerade jag pedagogik vid sidan av och tyckte att det var intressant. Jag bestämde mig för att doktorera i ämnet för att få chansen att fördjupa mig ytterligare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har skrivit en avhandling inom ämnesområdet pedagogisk filosofi. Den handlar om begreppet uppmärksamhet som jag har försökt utforska utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv. Jag har försökt ringa in begreppet uppmärksamhet i den pedagogiska idétraditionen. Men även som ett begrepp som har kommit att ses som ett problem i den moderna skolan med fokus på mätbarhet och effektivitet, där bristen på uppmärksamhet blir mer synlig.

– När jag jobbade på folkhögskolan hade jag många studenter med misslyckade eller oavslutade studier i grundskolan eller gymnasiet bakom sig. Många av våra diskussioner kom att handla om varför man går i skolan, vad skolan är till för också i relation till vad man vill med sitt liv eller sina studier. Då identifierade jag vilja som en central fråga för pedagogiken. Det är lätt att man pratar om motivation men viljan, människans rörelse framåt, tyckte jag var spännande. Jag ville egentligen skriva om vilja men det var ett svårfångat ämne. I många texter kopplas vilja ihop med uppmärksamhet, det är lite mer avgränsat och ett mer konkret ämne att skriva om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att uppmärksamhet är en klassisk fråga för olika former av pedagogiska praktiker. Det finns en pedagogisk tradition som jag vill lyfta fram, där uppmärksamhet är något som skapas i en undervisningssituation, när lärare och elever möts i relation till ett ämnesinnehåll. Men den pedagogiska praktik som överskuggar andra i relation till uppmärksamhet är den som handlar om uppmärksamhet som en psykologisk eller kognitiv idé om människor, eller kopplat till elevers brist på uppmärksamhet. Jag har försökt bidra till en motbild – begreppet har en pedagogisk dimension som det går att förstå inifrån inom pedagogisk teori och praktik.

Vad överraskade dig?

– Att uppmärksamhet som fenomen eller som begrepp på ett väldigt tidigt stadium kopplades ihop med den moderna skolans födelse, där uppmärksamhet för första gången blir ett problem att hantera. Utifrån studiet av uppmärksamhet har dess antites, ouppmärksamhet, formats. Det blev en insikt att de är så sammanlänkade och svåra att skilja åt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som har någon form av intresse för skolans funktion för individer och samhälle och vill fördjupa sig i pedagogisk filosofi eller bredda sina vyer om uppmärksamhet som begrepp. Resultaten kan även vara intressanta för lärare som vill reflektera över sin egen undervisning. Avhandlingen är allmänt skriven och riktar inte in sig mot någon specifik lärarkategori eller ålder.

Åsa Lasson