Ungdomar som bryter snedrekryteringen till högskolan

Vad förklarar att vissa ungdomar från marginaliserade förorter trotsar trenden och läser vidare och lyckas på högskolan? Ett särskilt kulturellt kapital, engagerade lärare, strävsamma föräldrar men också en stark egen drivkraft är några av svaren som Mats Widigson fått fram i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i mer än tio år som samhällslärare vid Angereds gymnasium. Samhället blir allt mer kunskapsintensivt och kräver meriter, samtidigt som segregationen ökar. Jag sökte en djupare förståelse för vad det innebär att växa upp i en underprivilegierad förort.

Vad handlar av handlingen om?

– Om unga människor från miljonprogramsförorter som lyckats ta sig till och klara av högskolan. Studien syftar till att förklara och förstå hur ungdomar från dessa områden lyckas bryta snedrekryteringen. Studien bygger på 19 ungdomars berättelser.De var av olika kön, kom från olika etniska grupper och hade varit i Sverige olika länge, vissa var svenskfödda och föräldrarna hade olika utbildningsgrad. Gemensamt var att de alla vuxit upp och gått i skolan i Angered.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett övergripande resultat är en mer nyanserad bild av förortens villkor och hur det är att växa upp där. Samtliga ungdomar lyfte fram förorten som deras hembygd som de förknippade med mycket positivt. Miljön hade exempelvis gett dem ett annat kulturellt kapital som de hade nytta av. Samtidigt vittnade alla om att de ständigt fick försvara sin hembygd och bakgrund mot utomståendes negativa syn. Identiteten hos dessa unga är starkt förknippad med plats och något de hela tiden förhåller sig till. Det gjorde att deras resa också blev känslomässigt tuff.

– Tydligt är också att individuella lärares engagemang har stor betydelse för dessa ungdomars val att satsa vidare på skolan, inte minst för de som hade längst väg att gå. Samtidigt var även lågutbildade föräldrar viktiga förebilder och motiverade till högre studier genom egenskaper som hög arbetsmoral och uthållighet. Det finns ingen enskild faktor som förklarar varför vissa ungdomar trots barriärer lyckas studera vidare. Men det är viktigt att erkänna förortsungdomars erfarenheter och agentskap, alltså deras personliga drivkraft och handlingskapacitet.

Vad överraskade dig?

– Negativt, att de var så starkt samstämmiga i sin uppfattning om att folk utifrån såg ned på deras bakgrund och hembygd. Positivt var däremot att även lågutbildade föräldrar hade så stor betydelse i satsningen på vidare studier. Jag trodde initialt också att dessa ungdomar var väldigt rationella och målinriktade men det så var det inte. Deras mål handlade i stor utsträckning om ökad självkänsla, social trygghet och framtida valfrihet.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Allt från beslutsfattare till skolpersonal. Min avhandling ger en fördjupad bild av förorten och dess villkor. Det krävs för att kunna skapa en effektivare skola i dessa områden.

Susanne Sawander