Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. För vissa elever bidrar det till ett negativt förhållningssätt till matematiken. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som matte-, fysik- och kemilärare på högstadiet märkte jag att det fanns en del utmaningar som jag hade svårt att hantera. Jag ville helt enkelt lära mig mer och hitta arbetssätt som är mer inkluderande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag visar hur det skolmatematiska arbetet gestaltas i främst elevernas, men även lärarnas berättelser. Den sträcker sig över lång tid. På 90-talet följde jag under tre år en aktionsforskningsgrupp bestående av lärare som ville komma ur den traditionella lunken och hitta nya arbetssätt. Jag intervjuade även eleverna. Tre av eleverna som av lärarna beskrevs som duktiga har jag sökt upp nu i vuxen ålder för att se hur deras upplevelser från matematiken i årskurs sju format deras vuxenidentitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Även om lärarna försökte hitta nya arbetssätt upplevde eleverna inte så stor skillnad. Den gamla uppgiftsdiskursen fanns fortfarande kvar. Eleverna såg att lärarna infört andra typer av aktiviteter men för dem var det inte den ”riktiga” matematiken utan något som låg utanför.

– Jag märkte också att vissa elever utvecklar ett negativt förhållningssätt till matematik. De tre eleverna jag sökte upp som vuxna hade alla gått igenom akademiska studier. Ändå sa en av dem att ”jag har inget mattehuvud” och valde bort drömyrket som veterinär för att hon inte trodde hon skulle klara matten. En annan uttryckte att matte inte var något för henne, det var är för stelt och regelmässigt. Den tredje beskrev själv att han lyckats väl men med ett visst negativt drag. Det positiva han lyfte fram var att han varit delaktig i en process tillsammans med läraren och att där fanns en gemenskap. Delaktighet tycks vara en nyckel för att utveckla en positiv matematikidentitet.

Vad överraskade dig?

– Trots att lärarna verkligen försökte förändra sina handlingsmönster så hamnade alla nya tillvägagångssätt i marginalen och undervisningen fortsatte att präglas av genomgång och individuellt arbete. Möjligen beror det på att man inte vet vad som ska hända om man frångår det invanda. När det sedan kommer gemensamma prov och utvärderingar kanske eleverna inte visar samma kunskap som andra, men de kanske kan andra saker som inte mäts. Vi har en väldigt snäv syn på vad det innebär att lyckas i matematik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av matematikundervisning och förändring. Kanske framför allt lärare som vill förstå mer om mekanismerna bakom förändringsprocesser.

Annika Larsson Sjöberg