Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Språket viktigt i matematiken

Publicerad:2017-10-17
Uppdaterad:2017-11-01
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
selfp
Cecilia Segerby

Född 1972
Bor i Svedala

Disputerade 2017-09-15
vid Malmö högskola

Avhandling

Supporting mathematical reasoning through reading and writing in mathematics : making the implicit explicit

Framgångsrika läs- och skrivstrategier är viktiga för att förbättra elevers resonemangsförmåga i matematik. Det visar Cecilia Segerbys avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i femton år som matematiklärare i årskurs fyra till nio och sett hur svårt vissa elever har att kommunicera vad de gör när de räknar olika uppgifter. Jag ville veta mer om det och läste till speciallärare i matematik. Då fördjupades mitt intresse för språkets betydelse för att lära sig matematik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en interventionsstudie i årkurs fyra, under en termin. I fyra förstudier undersökte jag bland annat skrivandets roll i matematiken och vilka förståelsestrategier elever använder för att resonera i matematiken. Utifrån resultatet har jag sedan tillsammans med klassens matematiklärare utformat aktiviteter för att främja elevernas resonemangsförmåga kopplat till läsning och skrivning i matematiken. Aktiviteterna har varit kopplade till de fyra förståelsestrategierna; förutsäga, klargöra, fråga och summera i Palinscar och Browns reciprokala undervisningsmodell för läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla elever sedan tidigare hade utvecklat strategier för att resonera, men de högpresterande eleverna hade funnit fler framgångsrika strategier jämfört med de andra. I studien utvecklade de elever som ansågs lågpresterande sin resonemangsförmåga mest. Det är oerhört viktigt att läs- och skrivstrategier inte blir något eleverna får lista ut själva. Det implicita behöver göras explicit för alla elever.

– En annan viktig aspekt var att de fyra strategierna behöver anpassas till matematiken. Det verkade också som att eleverna behövde få imitera läraren för att utveckla sin egen resonemangsförmåga.

Vad överraskade dig?

– Att det var så pass svårt att göra en förändring. För att elevernas resonemangsförmåga skulle utvecklas var det inte bara aktiviteterna i klassrummet som behövde förändras, utan även kulturen. Tidigare jobbade alla själva i böckerna, nu införde vi uppgifter som krävde att eleverna skulle resonera och kommunicera till sina klasskamrater och läraren. Inledningsvis ville de komma framåt i boken där det främst handlade om att ge korta svar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare på fältet och lärarutbildare, men även de som generellt är intresserade av språk.

Annika Larsson Sjöberg

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari - 4 mars.
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

NY KURS HOS SKOLPORTEN! En kurs för lärare och övrig personal i grundskolan som behandlar hedersrelaterat våld och förtryck i skolsammanhang. Du lär dig att identifiera hedersrelaterade beteenden, arbeta förebyggande och hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Kursledare är Issis Melin.
Läs mer och boka
Åk F–9
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev