Språket viktigt i matematiken
Född 1972
Bor i Svedala
Disputerade 2017-09-15
vid Malmö högskola
Supporting mathematical reasoning through reading and writing in mathematics : making the implicit explicit
Framgångsrika läs- och skrivstrategier är viktiga för att förbättra elevers resonemangsförmåga i matematik. Det visar Cecilia Segerbys avhandling.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har jobbat i femton år som matematiklärare i årskurs fyra till nio och sett hur svårt vissa elever har att kommunicera vad de gör när de räknar olika uppgifter. Jag ville veta mer om det och läste till speciallärare i matematik. Då fördjupades mitt intresse för språkets betydelse för att lära sig matematik.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det är en interventionsstudie i årkurs fyra, under en termin. I fyra förstudier undersökte jag bland annat skrivandets roll i matematiken och vilka förståelsestrategier elever använder för att resonera i matematiken. Utifrån resultatet har jag sedan tillsammans med klassens matematiklärare utformat aktiviteter för att främja elevernas resonemangsförmåga kopplat till läsning och skrivning i matematiken. Aktiviteterna har varit kopplade till de fyra förståelsestrategierna; förutsäga, klargöra, fråga och summera i Palinscar och Browns reciprokala undervisningsmodell för läsförståelse.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Alla elever sedan tidigare hade utvecklat strategier för att resonera, men de högpresterande eleverna hade funnit fler framgångsrika strategier jämfört med de andra. I studien utvecklade de elever som ansågs lågpresterande sin resonemangsförmåga mest. Det är oerhört viktigt att läs- och skrivstrategier inte blir något eleverna får lista ut själva. Det implicita behöver göras explicit för alla elever.
– En annan viktig aspekt var att de fyra strategierna behöver anpassas till matematiken. Det verkade också som att eleverna behövde få imitera läraren för att utveckla sin egen resonemangsförmåga.
Vad överraskade dig?
– Att det var så pass svårt att göra en förändring. För att elevernas resonemangsförmåga skulle utvecklas var det inte bara aktiviteterna i klassrummet som behövde förändras, utan även kulturen. Tidigare jobbade alla själva i böckerna, nu införde vi uppgifter som krävde att eleverna skulle resonera och kommunicera till sina klasskamrater och läraren. Inledningsvis ville de komma framåt i boken där det främst handlade om att ge korta svar.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare på fältet och lärarutbildare, men även de som generellt är intresserade av språk.