Sämre kunskap om klimatförändringar i Finland jämfört med Sverige

Finlandssvenska högstadieelever har sämre kunskap om klimatförändringar jämfört med jämnåriga elever i Sverige. ”Klimatfrågan är viktigare i Sverige jämfört med Finland och det märks också i skolan,” säger Linda Degerman.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är klasslärare i botten och har alltid varit intresserad av miljöfrågor, i synnerhet de som har med klimatförändringar att göra. När jag under en tid arbetade med en utställning om klimatförändringar insåg jag att de flesta vuxna besökare var ganska okunniga i ämnet. Det väckte intresse av att ta reda på hur det såg ut bland skolelever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har jämfört klimatkunskaper hos 777 finlandssvenska och svenska elever i årskurs nio. Eleverna har fått svara på frågor om klimatförändringarnas orsaker, sina attityder kring ämnet samt vad de är beredda att själva göra för att minska sin påverkan på klimatet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Överlag har de finlandssvenska eleverna sämre kunskaper om klimatförändringar jämfört med svenska elever. Det här tror jag delvis beror på att när jag gjorde undersökningen nämndes ämnet mer i förbifarten i den finska läroplanen. I den svenska läroplanen är klimatförändringar som kunskapsområde inskrivet sedan flera år tillbaka. Kunskap om klimatförändringarna är överlag mer utbredd i Sverige, där debatteras ämnet mer, det syns i exempelvis reklam som ofta innehåller miljöbudskap.

– Vad gäller attityd anser majoriteten av eleverna i båda länderna att klimatförändringar är ett problem. Men det är fler svenska elever som oroar sig. En liten andel, varav de flesta utgörs av finlandssvenska pojkar, menar att klimathotet är överdrivet och att de själva inte kommer att påverkas.

– När det kommer till handlingsberedskap är skillnaden mellan länderna inte särskilt stor och mina resultat visar att viljan att själv agera är låg bland såväl svenska som finlandssvenska elever. I synnerhet om det innebär att den egna livskvaliteten förändras negativt. Så länge det handlar om att släcka lampan eller sätta datorn på stand-by-läge är det ok, menar eleverna. Men att minska på exempelvis köttätandet eller avstå från att åka bil eller flyg är få beredda på.

– Det här vittnar om att kunskapen om klimatförändringar som förmedlas i skolan inte räcker. Framför allt måste eleverna få erfarenhet av att själva kunna påverka. Projekt som att göra skolan mer miljövänlig, exempelvis genom att slänga mindre skolmat, skulle kunna vara en del av den undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att de finlandssvenska pojkarna släpar efter så mycket, både vad gäller kunskap om klimatförändringar men också kring attityd och handlingsberedskap. Den senaste Pisa-mätningen visar på stora könsskillnader i den finska skolan och att pojkarna i Finland ligger efter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med undervisning men framför allt lärare. För att kunna planera och utveckla undervisningen i ämnet måste man som lärare veta vilka förkunskaper eleverna har.

Susanne Sawander