Elever och klimatförändringen: En enkätundersökning bland finlandssvenska och svenska niondeklassare

Elever och klimatförändringen: En enkätundersökning bland finlandssvenska och svenska niondeklassare

Den pågående klimatförändringen utgör ett av de största hoten mot mänskligheten. Omedelbara åtgärder behövs på alla nivåer, och utbildningsväsendet har möjlighet att spela en nyckelroll i kampen mot klimatförändringen. Medvetenhet om ungdomars syn på fenomenet bör utgöra en utgångspunkt i undervisningen och i dess utveckling. Syftet med föreliggande avhandling är att öka förståelsen av hur finlandssvenska och svenska niondeklassare ser på klimatförändringen. Med utgångspunkt i detta syfte och den tvärvetenskapliga teoretiska referensramen formulerades tre forskningsfrågor som berör elevernas kunskaper om och attityder till klimatförändringen samt deras handlingsberedskap. Avhandlingen är en kvantitativ studie även om också kvalitativa inslag ingår. Den empiriska undersökningen genomfördes som en enkätundersökning där 425 finlandssvenska och 352 svenska elever deltog. Data från slutna frågor analyserades med hjälp av statistiska analyser medan data från öppna frågor analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys.
De svenska eleverna hade signifikant bättre kunskaper om klimatförändringen än de finlandssvenska. Naturvetenskapligt korrekta och inkorrekta uppfattningar existerade dock jämsides hos både de finlandssvenska och de svenska eleverna. Majoriteten av eleverna ansåg att klimatförändringen är ett problem. Dessa elever upplevde att klimatförändringen är ett skadligt fenomen och oroade sig för följderna. En liten andel elever, speciellt finlandssvenska pojkar, ansåg att klimathotet är överdrivet och att de själva inte kommer att påverkas. Handlingsberedskapen var lika låg bland de finlandssvenska och de svenska eleverna. Flickorna var dock signifikant mer beredda att agera än pojkarna. Ju mer intresserade eleverna var av miljöfrågor och/eller ju starkare de upplevde att klimatförändringen är problematisk, desto mer beredda var de att vidta åtgärder.
Resultaten av denna kvantitativa och tvärvetenskapliga undersökning visade att både de finlandssvenska och de svenska eleverna har flera missuppfattningar om klimatförändringen och oroväckande brister i kunskaperna om följderna. Eleverna är dessutom endast beredda att vidta åtgärder som inte påverkar deras livskvalitet negativt. Det är dock hoppingivande att intresse för miljöfrågor och attityder ökar elevernas handlingsberedskap. Kunskaper, attityder och handlingsberedskap påverkar varandra och är viktiga komponenter i handlingskompetens. I och med detta påvisar dessa resultat att undervisningen om klimatförändringen bör utvecklas vidare för att den handlingskompetens, som bland annat nationella styrdokument och FN:s Parisavtal (2015) efterlyser, ska bli verklighet. För att utforma undervisningen på bästa möjliga sätt behöver lärare och lärarutbildare vara medvetna om elevernas syn på klimatförändringen och faktorer som påverkar den. Resultaten är därmed ämnade att utgöra en grund i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det är i högsta grad viktigt att utveckla undervisningen om klimatförändringen på alla utbildningsnivåer så att dagens ungdom, morgondagens beslutsfattare, får chansen att växa till handlingskompetenta medborgare med vilja och kunskaper att agera för en hållbar framtid.