Så skapas förutsättningar för hållbar undervisning i förskolan

Vad innebär det att undervisa för hållbar utveckling i förskolan? Maria Hedefalks avhandling visar att det är viktigt att skapa förutsättningar för barns möjligheter att agera kritiskt.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare jobbat som förskollärare och sedan undervisat på förskollärarutbildningen. Nu var det helt enkelt så att jag börja forska och sökte en forskartjänst som skulle undersöka hållbar utveckling i utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat dels på vad undervisning i förskolan är, dels på vad undervisning för hållbar utveckling är och vad förutsättningarna är för att skapa det.

– När jag läste in mig på den lilla forskning som finns om undervisning för hållbar utveckling i förskolan såg jag att det som forskarna såg som centralt var barnens förmåga att utveckla en kritisk handlingsförmåga. Så det blev min ingång. I min undersökning har jag filmat och analyserat det dagliga arbetet på en förskola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Undervisning i förskola är när personalen riktar barnens uppmärksamhet mot ett specifikt innehåll, exempelvis om man är ute i skogen och förskolläraren ber barnen att lyssna efter djurljud. Att det finns ett syfte med det barnen gör. Barnen blir duktiga på att förstå det jag kallar riktningsgivarna, alltså det som får barnen att rikta sin uppmärksamhet mot något specifikt.

– När det gäller vad som krävs för att skapa förutsättningar för undervisning för hållbar utveckling har jag tittat på tre undervisningstraditioner, den faktabaserade, den normerande och den pluralistiska. Det är endast i den pluralistiska som det finns rum för kritiska handlingar.

– Tre punkter krävs. 1. Fakta räcker inte till, den enskilde individen måste göra moraliska värderingar. 2. Det måste finnas en variation av synsätt, att det inte bara finns ett rätt svar, utan två olika som ställs mot varandra. 3. Barnen måste känna sig trygga med att få uttrycka åsikter som går stick i stäv med konsensus.

Vad överraskade dig?

– Att det inte fanns någon diskussion om ämnet hållbar utveckling, det står ju i läroplanen att det perspektivet ska finnas med. Sedan blev jag väldigt imponerad av barnens avancerade diskussioner, framförallt av treåringarna. De skulle vara fullt förmögna att diskutera konkreta hållbarhetsfrågor, som exempelvis vad man ska äta för mellis för att det ska vara ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare och lärare i förskolan. Jag hittade få situationer där lärarna skapade förutsättningar för barnen att få agera kritiskt. Jag hoppas kunna sätta igång en diskussion om vad förskollärare kan göra för att främja barns kritiska tänkande och handlande.

Hanna Nolin