Så möter universiteten nya krav

Dagens svenska universitet tar många strategiska initiativ och är skickliga på att hantera samhällsförändringar av olika slag. Det visar Sara Karlsson som har forskat i ämnet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i utbildningssektorn i många år, på myndigheter och universitet. I de olika rollerna, bland annat som kvalitetssamordnare, har jag sett hur viktigt det är med styrning och förändringsarbete och har velat lära mig mer. Jag har disputerat på avdelningen för lärande som har verksamhet som spänner hela vägen från skolan upp till högskolan, på KTH.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur dagens svenska universitet svarar på externt tryck. Det kan vara krav på att vara internationellt konkurrenskraftig, producera samhällsnyttig forskning, utbilda anställningsbara studenter och ha en effektiv ledning. Hur möter universiteten, denna gamla institution med sina speciella traditioner och struktur, alla nya krav?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag talar om att universiteten har blivit aktörer. Med det menar jag å ena sidan att de tar många strategiska initiativ. Det kan vara omorganisationer, samgåenden, nya policyinriktningar eller projekt av olika slag, till exempel utvärderingar. Sådana initiativ tar jag upp i mina fallstudier. Å andra sidan kan man också se aktörsbegreppet som en teatermetafor – man spelar rollen ”det aktiva universitetet”. Risken med det är förstås att det kan bli ytligt.

Vad överraskade dig?

– Universitet är inte så konservativa som man kan tro, utan tvärtom skickliga på att hantera samhällsförändringar av olika slag. Inom universiteten finns många förnyare, och man använder ofta externa skäl som handlar om kvalitet och konkurrens för att åstadkomma interna förändringar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den som är intresserad av utbildningspolitik och organisationsförändring och som vill veta mer om vad som händer i svensk högskola idag.

Åsa Lasson