Reformer påverkar skolor olika

Undervisningen i skolor i socioekonomiskt svagare områden påverkades mest när betyg och nationella prov infördes i årskurs 6. Svårmätbart innehåll fick lämna plats för mätbara kunskaper, visar Ola Strandler i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av spänningsfältet mellan politiska styrsystem och lärares praktik. Tidigare jobbade jag som gymnasielärare på en skola med ambition att arbeta ämnesintegrerande. Detta krockade ibland med betygssättning och andra delar av skolans styrsystem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har genom observationer och intervjuer följt 13 erfarna lärare i årskurs 6 under år 2012, första året efter att nationella prov och betyg infördes i årskurs 6. Lärarna arbetar på olika skolor som ligger i olika socioekonomiska områden. Fokus i avhandlingen är de spänningsfält som uppstår, hur undervisningen påverkas och vilka dilemman som lärare ställs inför, i och med att skolans styrdokument får ett tydligare fokus på mätbara kunskaper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mer fokus på prestation och mätbarhet innebär att samtliga lärare i studien får mindre utrymme för undervisning av ämnesdelar som är svårare att mäta. Men mest påverkas lärare i skolorna i de socioekonomiskt svagare områdena. Här ville lärarna ibland fokusera undervisningen på mer svårmätbara ämnesdimensioner och språkutveckling. Efter reformerna upplevde flera att det inte finns samma tid och möjlighet till detta. Det skapar frustration hos lärarna som menar att eleverna behöver de här kunskaperna som grund för att utveckla sitt lärande. Lärarna i skolor i de socioekonomiskt starkare områden har bättre förutsättningar att möta förändringarna, bland annat för att man sedan tidigare bedriver undervisning där eleverna i högre utsträckning får visa upp sina kunskaper.

– I de samhällsorienterade ämnena förändras undervisningen i samtliga skolor från att vara mer öppen, och innehålla diskussioner och värderingsövningar, till att fokusera på skriftliga och dokumenterbara moment.

– Ett viktigt resultat är att lärarna samtidigt pekar på att reformerna skapar struktur och tydlighet i läraruppdraget.

Vad överraskade dig?

– Att påverkan var så stark, och att lärarna ändå är så positiva till reformerna, som de menar tillför klarhet om vad undervisningen ska handla om och leda till. Den tidigare läroplanen har kritiserats för att vara vag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpolitiker och lärare då jag hoppas att resultaten kan ge perspektiv på reformernas konsekvenser.

Susanne Sawander