Olika fokus i undervisning om hållbar utveckling

Lärare lyfter fram kritiskt tänkande som en viktig del av lärande för hållbar utveckling, dels som en kompetens att vetenskapligt granska världen, dels som ett sätt att ifrågasätta invanda mönster och skapa nya sätt att tänka kring hållbarhet. Två förhållningssätt som kan präglas av spänningar och olika kunskapssyn konstaterar Helen Hasslöf i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Frågor kring miljö och hållbar utveckling har länge varit en viktig del i mitt arbete, först som ekolog men även senare i mitt arbete som utepedagog på en naturskola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har samlat ett 20-tal lärare från grundskolans senare år och gymnasiet och låtit dem diskutera i fokusgrupper kring hållbar utveckling, vad de ser som viktigt i detta lärande. Hållbar utveckling är ett övergripande mål i all undervisning. Avhandlingen problematiserar hur hållbar utveckling kan påverka synen på vad som ses som viktigt i undervisning.

– Min analys görs utifrån relationen mellan tre olika dimensioner och funktioner av utbildning: Kvalificering, att utrusta eleverna med kunskap, socialisation, att få förståelse för olika sociala normer, samt subjektifiering, att få utrymme att utveckla medvetenhet om sin egen roll.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Möjligheten att kunna värdera information utifrån ett vetenskapligt synsätt grundat på objektiv kunskap förs fram som en viktig del av kritiskt tänkande. Samtidigt betonas vikten av att eleverna ges möjlighet att ifrågasätta de synsätt vi tar för givna idag. Olika synsätt för ett kritiskt tänkande framträder på detta vis.

– Å ena sidan socialiseras eleverna utifrån vetenskapligt baserad kunskap, å andra sidan att tänka nytt och kritiskt, som ju inte alltid är det samma som rationellt och vetenskapligt. Ett resultat är också att då de mätbara målen står i fokus är risken att politiska och etiska värderingar kring hållbarhetsfrågor hamnar i skymundan.

Vad överraskade dig?

– Det starka engagemang och den kompetens som lärarna visade. Hur de betonade de politiska aspekterna, och betydelsen av att spegla olika perspektiv så tydligt som de gjorde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att bland annat lärare kan få nya perspektiv och begrepp för att reflektera kring komplexiteten i hållbarhetsfrågor. Diskussioner kring synen på kunskap och relationen mellan de olika funktionerna för utbildning och lärande är perspektiv som avhandlingen problematiserar i förhållande till hållbar utveckling.

Susanne Sawander