The educational challenge in ”education for sustainable development”. Qualification, social change and the political

Abstrakt

Denna avhandling undersöker hur lärande för hållbar utveckling, Education for Sustainable Development (ESD), som ett övergripande perspektiv interagerar med skolans utbildningsmål och syften. Hållbar utveckling är ett komplext begrepp, som behandlar integrerade dimensioner av miljömässiga, sociala, kulturella och ekonomiska perspektiv. Frågor kring hållbar utveckling lyfter värderingar, ideologier och politiska frågor kring miljö, jämställdhet och livsstil. Genom att studera ämneslärares (gy och åk 7-9 i no och so) diskussioner i fokusgrupper, analyseras hur hållbar utveckling och undervisning skapar mening och formulerar önskvärda mål i förhållande till lärares erfarenheter av sin undervisningspraktik inom ESD-området. Utbildningens syfte problematiseras genom att olika dimensioner av ESD analyseras i förhållande till önskvärda funktioner av kvalificering, socialisering och subjektifiering (jfr Biesta).

Empirin består av diskussioner från sex fokusgrupper av lärare med erfarenhet från lärande för hållbar utveckling (totalt 27 lärare och 8 timmars samtal) som transkriberats och analyserats.

Med utgångspunkt från tidigare forskning inom ESD-fältet, identifierar avhandlingen tre syften och resultaten presenteras i fyra artiklar. Resultaten av studierna tillför ny empirisk kunskap och ytterligare förståelse för de politiska och demokratiska dimensionerna av ESD.

Det första syftet är att undersöka och beskriva komplexiteten i begreppet hållbar utveckling ur ett konfliktperspektiv och att möjliggöra analyser av meningsskapande diskussioner om hållbarhet i en undervisningskontext, där motstridiga perspektiv synliggörs. Detta utarbetas i den första studien (artikel I). För att uppnå detta utvecklades en reflektionsmodell för innehålls- och processanalys The Conflict Reflection Tool (CRT). Olika dimensioner av hållbar utveckling kombineras med analys av dialogiska och monologiska funktioner av tal. I en fallstudie av lärares diskussioner av hållbarhetsfrågor, visas med hjälp av CRT som analysverktyg hur olika synsätt och perspektiv omformuleras, i en dialogisk genre, då olika dimensioner av hållbarhet och samhälleliga konfliktnivåer representeras i samtalet. Däremot tenderar faktabaserade yttranden att hindra motstridiga perspektiv att växa fram.

Det andra syftet är att undersöka hur önskvärda mål för ESD artikuleras i områden som identifierats som komplexa och konfliktfyllda inom tidigare ESD-forskning. Tre områden är i fokus: A) elevers möjlighet att utvecklas som politiska subjekt i ESD (artikel II), B) hur lärare ser på kvalifikation i förhållande till ESD (artikel III), och C) utbildning för social förändring i förhållande till en hållbar livsstil (artikel IV). I vart och ett av dessa områden, analyseras dimensioner av kvalificering, socialisering och subjektifiering (jfr Biesta) för att problematisera utbildningens syfte.

Genom diskursteoretiska analysverktyg, visar resultaten hur kritiskt tänkande lyfts fram som ett centralt begrepp i lärarnas önskvärda mål av ESD. Genom lärarnas artikulationer ges kritiskt tänkande olika kvalitativa innebörder. Elevernas möjlighet för kritiskt tänkande som ”room for subjectification”, visar hur eleverna adresseras som politiska subjekt. I relation till mål för kvalificering och socialisering utmanas denna diskurs av element från en mer vetenskapligt rationell diskurs för kritiskt tänkande. Etiska och politiska argument riskerar att utdefinieras då de ses som ovidkommande i förhållande till denna kvalificeringsdiskurs.

Artikel III visar tre diskurser av kvalificering. Vetenskapliga resonemang och medvetenhet om komplexitet artikuleras som kontrasterande epistemologiska diskurser av kvalificering. I en tredje diskurs av kvalificering, flätas de olika epistemologiska synsätten samman som olika redskap för att kritiskt utvärdera hållbarhet. Artikel IV visar hur lärarna positioneras i tre överlappande subjektspositioner: det rationella subjektet, som förmedlare av neutral kunskap; det ansvarstagande subjektet, som en förebild; och det rekonstruerande subjektet, som möjliggör elevernas ”room for subjectifikation”. De överlappande positionerna formuleras i relation till de framväxande myter av social förändring som artikuleras. Eleverna socialiseras mot en mer hållbar livsstil med hjälp av ett vetenskapligt kunnande i en värld av olika valmöjligheter, alternativt genom inspiration av förebilder för en hållbar livsstil i en föränderlig och motsägelsefull värld, samt genom att utvecklas som politiska subjekt i en värld av intressekonflikter och olika värderingar.

Det tredje syftet är att utveckla analysmetoder där motstridiga artikulationer av miljöfrågor och hållbar utveckling synliggörs. Detta utvecklas genom analysmetoder som grundas i språk och diskursteori för att möjliggöra analyser av empiriska undersökningar av meningsskapande.

The educational challenge in