Nörd präglar bild av student på datateknisk utbildning

Måste man vara tekniknörd för att platsa på datateknisk utbildning? Inte nödvändigtvis, men det kan underlätta, konstaterar Andreas Ottemo som undersökt hur föreställningar kring kön och maskulinitet kommer till uttryck i högre teknisk utbildning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När kön diskuteras i förhållande till teknisk utbildning upprepas ofta att utbildningarna har ett ”imageproblem” och att kvinnor avskräcks av en förmodat felaktig bild av utbildningen. Min avhandling springer delvis ur en frustration kring detta ensidiga fokus på tesen att det är något fel på kvinnor som inte förstår hur kul det är med teknik eller vilket viktigt yrke ingenjörsyrket är.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur föreställningar om maskulinitet och teknik kommer till uttryck och kopplas samman i högre teknisk utbildning. Jag följer två olika program, ett kemitekniskt och ett datatekniskt, genom observationer och intervjuer med studenterna. Det datatekniska programmet framstår som tydligt maskulint kodat, medan det kemitekniska programmet pendlar mellan att uppfattas som ett tjejprogram eller bara omärkt av kön. I avhandlingen resonerar jag både om hur vi kan förstå dessa skillnader och vilka logiker som tycks vara verksamma när maskulinitet och teknik kopplas samman.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns mer likheter än olikheter mellan hur den formella utbildningen gestaltar sig på båda utbildningarna. För de flesta, både killar och tjejer på de båda programmen, upplevs undervisningen inte som särskilt engagerande och många beskriver ett hägrande examensbevis som det starkaste skälet för att lägga tid på sina studier. Några kulturskillnader kopplade till kön är alltså inte särskilt tydliga utifrån den formella utbildningen.

– I studentkulturen framträder en annan bild. På dataprogrammet förväntas man ha ett passionerat dataintresse. Här finns en stark föreställning av datanörden i mysbyxor och urtvättad t-shirt med ett dataprogramtryck som ett slags avståndstagande av kropp och stil. Exempel är när en manlig student kommenterar två nya kvinnliga studenter med ett ”de här nya är intresserade av kläder och sånt, men det kan nog bli bra ändå…” Samtidigt mötte jag många datateknikstudenter som tog avstånd från den här bilden. Bland kemiteknologerna lyser denna teknikpassion med sin frånvaro, vilket jag tolkar som bidragande till att programmet saknar datateknikprogrammets framträdande maskulina konnotationer.

Vad överraskade dig?

– Att så många kemiteknologer beskriver det som en överraskning att först en bra bit in på sin utbildning inse vad utbildningen egentligen handlar om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas den intresserar teknikutbildare på alla nivåer, särskilt de som funderat över hur genusmönster kan förstås. Jag hoppas också att ingenjörsstudenter ska finna den intressant. Därtill ser jag min avhandling som ett bidrag till den pedagogiska genusforskningen och ett inlägg i både den teoretiska och metodologiska diskussionen på området.

Susanne Sawander