Matkrock på hem- och konsumentkunskapen

Har elever och lärare samma bild av hem- och konsumentkunskap? Nej. Enligt Höijers avhandling krockar elever och lärare med varandra, vilket riskerar att göra ämnet till enbart en skolprodukt och inte något som har med det egna livet att göra.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har bakgrund som etnolog och när jag sedan utbildade mig till hem – och konsumentkunskapslärare, hkk-lärare, började jag fundera en hel del på själva meningsskapandet i ämnet, det vill säga hur gör vi maten meningsfull, vad betyder mat?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville ta reda på vad mat betydde för lärare och elever inom hkk, och undersöka hur man gör mat meningsfull. Jag ville också se på vilket sätt klassrummet spelade roll, och då har jag definierat klassrummet inte bara som en fysisk lokal utan utifrån alla de relationer vi skapar utifrån ämnet, att vi exempelvis för in relationer från hemmet in i klassrummet.

– Jag har varit på två olika skolor och gjort klassrumsobservationer i femman, sjuan, åttan och nian och intervjuat elever och lärare.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Lärare och elever hade helt olika utgångspunkter när det gäller meningsskapande. Lärarna utgick från styrdokument och traditioner inom ämnet, eleverna från sin personliga erfarenhet av mat i hemmet. Här uppstår en krock. Lärarna fångar inte upp elevernas sätt att referera till mat, som exempelvis när en elev som står och rör i en sås och säger att så här gör alltid morfar så möts det med tystnad.

– Lärarna tar inte avstamp i elevernas personliga erfarenheter och det blir svårt för eleverna att relatera undervisningen till sin egen vardag. Ämnet, som intresserar så många, riskerar att bli enbart en skolprodukt och inget man tar med sig ut i livet.

Vad överraskade dig?

– Det starka inslaget av folkhälsouppdrag, att lärarna så starkt ser sig själv bidra till folkhälsan. En roll de verkligen tar på allvar. Här finns verkligen potential.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels de som arbetar som hkk-lärare men också politiker som är intresserade av hälsoarbete, att de får upp ögonen för att här finns en outnyttjad kraft. Ämnet skulle kunna få lite större plats på schemat, samt, varför inte jobba aktivt för att även hkk-lärare blir en aktiv röst i den allmänna mediala debatten om hälsofrämjande arbete.

Hanna Nolin