Contested Food. The Construction of Home and Consumer Studies as a Cultural Space
Karin Höijer har i sin avhandling undersökt hur mat konstrueras i ett hem- och konsumentkunskap-sammanhang genom att studerat vilken mening elever och lärare skapar kring mat i relation till ämnet.
Karin Höijer
Professor Christina Fjellström, Uppsala universitet, professor Karin Hjälmeskog, Uppsala universitet
Professor Christensen, University of Leeds
Uppsala universitet
2013-09-20
Omstridd mat: konstruktionen av hem- och konsumentkunskap som ett kulturellt rum.
Contested Food. The Construction of Home and Consumer Studies as a Cultural Space
Institutionen för kostvetenskap
Omstridd mat: konstruktionen av hem- och konsumentkunskap som ett kulturellt rum.
Utbildning om och för hemmet har varit en del av det Svenska utbildningssystemet i över etthundra år, och hem- och konsumentkunskap (HKK) har varit en obligatorisk del för alla elever sedan den gemensamma nioåriga grundskolan infördes 1962. Under hela denna tid har mat varit ett centralt tema men trots det vet vi väldigt lite om vad mat betyder i den här kontexten. Syftet med den här avhandlingen var att försöka förstå konstruktionen av mat i HKK. Avhandlingen består av fyra vetenskapliga artiklar som på olika sätt utforskar mat i HKK utifrån lärares och elevers perspektiv, klassrummets roll och hur mat i HKK kan ses som en del av en större kulturell kontext. Observationer och fokusgruppsintervjuer har använts för att samla in data. Materialet består av fältanteckningar från 13 dagar i tre olika HKK-klassrum samt transkriptioner av fokusgruppsintervjuer med 25 HKK-lärare och 20 elever. De analysmetoder som använts har baserats på socialkonstruktionistiska utgångspunkter som förstärkts med teorier om kultur, rum och spatialitet. Resultaten visar att lärare konstruerar både elevers hem och samhället generellt som defekt i relation till hälsa. Deras roll som folkhälsoarbetare var att utbilda elever om mat i förhållande till frågor som hälsa och hållbarhet. Elever tog sina personliga erfarenheter från hemmet som utgångspunkt för att förstå vad mat i HKK handlar om. För dem var hemmet den autentiska platsen där vardagslivet sker. Mat i HKK däremot var o-autentisk och ibland svår att göra begriplig. Detta innebar att det var en begränsad gemensam förståelse mellan lärare och elever. En spatial analys av klassrummet som ett rum för lärande om mat visade att gamla ideologier och traditionella maktgeometrier var inbyggda i den fysiska layouten och de sociala relationer som konstruerade rummet. Det framkom att mat i HKK reflekterar kulturella värderingar i det omgivande samhället samtidigt som en specifik HKK-cuisine växte fram. Mat i HKK var således konstruerad som omstridd i interaktionen mellan mat, elever, lärare och klassrum och även i relation till en vidare kontext.
Contested Food. The Construction of Home and Consumer Studies as a Cultural Space
Education about and for the home has been part of the Swedish education system for over one hundred years, and Home and Consumer Studies (HCS) has been compulsory for all pupils since the common nine-year school system was introduced in 1962. For all this time food has been a central theme, however we know very little of what food means in this context. The aim of this thesis was to seek to understand the construction of food in HCS. This thesis consists of four papers that explore food in HCS from the perspective of teachers and pupils, the role of the classroom and how food in HCS is part of a larger cultural context. Observations and focus group interviews were used to collect data. The material consists of field notes from 13 days in three HCS classrooms and transcripts of focus group interviews with 25 HCS-teachers and 20 pupils. The analytical methods used were based on social constructionist assumptions which were supplemented by theories on culture, space and spatiality. Results show that teachers constructed both pupils’ homes and society in general as deficient in relation to health. Their role, as public health commissioners, was to educate pupils about food on issues such as health and sustainability. Pupils relied on their personal experiences from home to make sense of food in HCS. To them, home was the authentic place for food where everyday life took place. Food in HCS on the other hand was de-authenticised and sometimes hard to make sense of. This meant that there was a limited shared understanding between pupils and teachers. A spatial analysis of the HCS classroom as a learning space for food showed that past ideologies and traditional power geometries were built into the physical layout and social relationships constructing the room. Food in HCS was found to reflect cultural values of the surrounding society at the same time as a specific HCS cuisine emerged. Food in HCS was thus constructed as contested in interaction between food, pupils, teachers and classroom as well as in relation to a wider context.