Framgång för samtalande undervisning på yrkesprogram

Klas Anderssons forskning visar att det är elever på yrkesförberedande program som har mest nytta av en pedagogik som bygger på samtal, så kallad deliberativ undervisning. Det överraskande resultatet fick honom att även försöka ta reda på varför det förhåller sig så.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var klar SO-/geografi-/historielärare kring år 2000 var deliberativ demokratiseringsteori ganska omdiskuterad, bland annat på grund av demokratiutredningens slutbetänkande, och att det pågick värdegrundsprojekt i skolan initierat av regeringen. Där lyftes deliberativa samtal fram som något man borde anamma då deliberativa samtal förväntas utveckla både kunskaper och demokratiska värden hos eleverna.

– Jag saknade empiriska studier som testade sambandet som skrevs fram. Blir det förväntade utfallet som det var trott?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att pröva om deliberativ undervisning utvecklar kunskaper och demokratiska värden bland eleverna. Jag har försökt operationalisera undervisningen i samhällskunskap och gjort fältexperiment där jag samarbetat med lärare som undervisat dels deliberativt och dels i en lärarcentrerad undervisningsform. Den deliberativa undervisningen går ut på att studenterna ska få samtala och överlägga om ett problem. I samtalet ska finnas utrymme för att lyssna till varandra, respektera och ifrågasätta men inte kränka. Man ska kunna samtala elever emellan utan att läraren ingriper.

– Studien är gjord på ett studieförberedande program, ett yrkesförberedande flickdominerat program, ett yrkesförberedande pojkdominerat program och på vuxenutbildningen. Närmare 300 elever deltar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Deliberativ undervisning är aldrig sämre, men ibland bättre, än lärarcentrerad undervisning. Det är framför allt bland elever på yrkesförberedande program som deliberativ undervisning har en fördel. Där utvecklar eleverna kunskap och demokratiska värden i större utsträckning jämfört med de elever som har lärarcentrerad undervisning. I slutet av 2000-talet visade en studie att deliberativ undervisning inte var något att rekommendera för elever på yrkesförberedande program. Mina resultat säger tvärtom.

Vad överraskade dig?

– Resultatet var överraskande. När jag fick fram det utökade jag avhandlingen med en observationsstudie där jag deltog som observatör i en klass på ett yrkesförberedande pojkdominerat program. Vad är det som gör att denna undervisningsform har framgång? Jag ger tre förslag på förklarande mekanismer.

– Medspelsmekanismen innebär att deliberativa samtal minskar motståndet mot att studera kärnämnena, som tidigare visat sig finnas i yrkesförberedande program. Utmaningsmekanismen innebär att eleverna själva skapar den språkliga nivån och därmed utmaningsnivån. Samarbetsmekanismen, slutligen, innebär att deliberativ undervisning svarar mot de yrkesförberedande programmens inriktning mot samarbete. I karaktärsämnena är dessa elever redan vana att samarbeta och samtala.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har en inomvetenskaplig relevans, men jag tror framför allt att den här typen av studie kan vara ett bra diskussionsunderlag i ett lärarlag, om hur man ska undervisa. Jag hade själv velat se en sådan här studie i början av 2000-talet när jag var ny lärare. Studien sätter ner teoretiska ideal i praktiken och prövar dem.

Gunilla Nordin