Deliberativ undervisning – en empirisk studie
Skolan ska både lära ut kunskaper och fostra eleverna i demokratiska värden. Många anser att undervisning som främst bygger på samtal, eller ”deliberativ undervisning”, är effektivaste sättet att nå båda målen. Klas Anderssons avhandling visar att det finns stöd för ett sådant antagande, men kanske där det var som minst förväntat: Bland elever på gymnasieskolans yrkesförberedande program.
Klas Andersson
Professor Mikael Gilljam samt Professor Peter Esaiasson
Professor Trond Solhaug, NTNU, Norge
Göteborgs universitet
2012-12-07
Deliberativ undervisning – en empirisk studie
Statsvetenskapliga institutionen
Deliberativ undervisning – en empirisk studie
Den här avhandlingen handlar om att empiriskt undersöka den deliberativa undervisningens förväntade påverkan på kunskaper och demokratiska värden bland eleverna.
Resultaten från hittillsvarande undersökningar tyder på att deliberativ undervisning framför allt är en undervisning som fungerar bland elever på teoretiska, studieförberedande program (Ekman 2007). Det verkar som att elever på dessa program kan dra fördel av en deliberativ undervisning medan elever på yrkesinriktade program snarast missgynnas av den. Det är i detta empiriska tomrum som avhandlingen tar sin utgångspunkt. Vad som saknas är helt enkelt en studie som för ut idealet, deliberativ undervisning, i praktiken och undersöker om orsak leder till verkan: Syftet med avhandlingen är att empiriskt undersöka om deliberativ undervisning lever upp till förväntningarna om ökade kunskaper och demokratiska värden bland eleverna. Avhandlingen består av fyra fältexperiment där deliberativ undervisning genomförs i kursen samhällskunskap A på tre olika gymnasieprogram samt vuxenutbildning.
De fyra fältexperimenten går ut på att parallella klasser, inom ramen för samma gymnasieprogram, får olika undervisning: deliberativ respektive icke deliberativ undervisning. Därefter jämförs kunskaper och demokratiska värden bland eleverna. Fältexperimenten är av explorativ karaktär, designade och genomförda med begränsade resurser. De bygger på ett genomarbetat förberedande arbete mellan mig och medverkande lärare. Lärarnas uppgift i fältexperimenten är att utifrån mina instruktioner och planeringsunderlag genomföra de två undervisningsformerna. Totalt har 9 lärare och 274 elever deltagit i experimenten.
Resultaten utmanar de studier som visat att deliberativ undervisning framför allt fungerar bland elever på studieförberedande program. Istället visas att skillnaden mellan den deliberativa och den alternativa icke-deliberativa undervisningens påverkan på kunskaper och demokratiska värden finns bland elever på yrkesförberedande program. För att bättre förstå detta samband har avhandlingen byggts på med en observationsstudie med teoriutvecklande ansats. Ambitionen med observationsstudien är att ge förslag på varför sambandet finns just bland elever på yrkesförberedande program.
Sammanfattningsvis lämnar avhandlingen två bidrag till den utbildningsvetenskapliga forskningen. För det första genomförs, med hänsyn till den skolpraktik som teorin om deliberativ undervisning vänder sig till, en operationalisering av det teoretiska idealet. Inom ramen för de fyra fältexperimenten sjösätts en deliberativ undervisning som kan fungera som utgångspunkt för fortsatt teoretisk och empirisk forskning om deliberativ undervisning. För det andra prövas det förväntade positiva kausala sambandet mellan deliberativ undervisning och ökade kunskaper och demokratiska värden bland eleverna med hjälp av en fältexperimentell ansats. Utöver dessa två bidrag finns ett metodologiskt tillskott: Genom att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder gör avhandlingen anspråk på att studera effekter av undervisning på ett nyanserat och fördjupat sätt.
Abstract in English
Since the early 2000s, the deliberative turn in democratic theory has influenced the debate on teaching. The proponents of deliberation in education have argued that deliberative teaching both enhances subject knowledge and democratic citizenship among students. In Sweden, both policymakers and scholars have argued for more deliberative teaching in the Swedish education system. However, there is little empirical support for the assumption that deliberative teaching enhances knowledge and democratic citizenship among students. The aim of the thesis is to empirically test this assumption.
The study consists of four field experiments where deliberative teaching is carried out in a Swedish upper secondary school civic course, Samhällskunskap A. In the field experiments the theoretical ideal of deliberative teaching is put into practice. Field experiments are conducted in three different upper secondary school programs, one preparing for ensuing studies and two so-called vocational programs (one female-dominated and one male-dominated). The study also includes a field experiment in an adult education program. The four field experiments are carried out in the same way using two classes in the same school, one with deliberative and one with non-deliberative teaching. After the course the students’ knowledge and democratic values are compared. A total of 274 students and 9 teachers participated in the field experiments.
The results can be summarized as follows: Deliberative teaching is sometimes more but never less productive compared to the alternative non-deliberative teaching. The results show that students in vocational programs in the upper secondary school seem to be the ones most favoured by deliberative teaching. Students in vocational programs that participated in deliberative teaching increased their knowledge, thoughtful opinions, political efficacy, readiness for political participation and conversation skills more than students that had non-deliberative teaching. No such effects are present among students in the program preparing for ensuing studies. The results show that there is potential in deliberative teaching but the results does not support the assumption made in the theoretical deliberative teaching literature assuming a general positive effect of deliberative teaching on knowledge and democratic values among all students.
Relaterade länkar
Fritidshem
Åk F–6 Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 5/2024
Skolporten nr 4/2024
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Nyhetsbrev
