Ensidig bild av historien i svenska läroböcker

Svenska läroböcker i historia visar upp en ensidig bild av det förflutna och eleverna får inte möjlighet att diskutera olika perspektiv, visar Robert Thorps forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i historia från början och mitt intresse kommer framförallt därifrån.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur historia presenteras i framförallt läroböcker och populärvetenskapliga tidskrifter. Jag har även undersökt hur historielärare tolkar och förstår historia – både innehållsmässigt och historieteoretiskt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat handlar om hur det kalla kriget presenteras i svenska läroböcker. Det blev väldigt tydligt i min studie att det finns en ensidig bild i läroböckerna när det gäller varför kriget bröt ut och vilka mekanismer som låg bakom. Endast Sovjet och Josef Stalin pekas ut som skyldiga, trots att det kan hävdas att även västmakterna hade en roll att spela.

– Ett annat resultat handlar hur man presenterar historia. Historia skrivs fram som om den inte är beroende av tolkning och perspektiv. Men den aspekt som är starkast i historievetenskapen är just att historia är en tolkande vetenskap. Tittar man på kursplanerna i högstadiet och gymnasiet är den aspekten av historia också framträdande. Läroböckerna däremot tenderar att presentera en ensidig berättelse som inte bjuder in till reflektion eller tolkning av det som har skett i det förflutna.

– I studien har jag även låtit tio historielärare berätta hur de uppfattar ett citat i en tysk lärobok. Citatet kan tolkas som att antingen USA eller Sovjet var skyldiga till kalla krigets utbrott. Lärarna tolkade citatet som att det var Sovjet som var skyldiga, vilket kan betyda att de är präglade av den bild av händelseförloppet som är dominerande i svenska läroböcker. Jag intervjuade också två lärare om deras uppväxt på 70- och 80-talet. De pratade om kalla kriget i termer av konflikt mellan öst och väst, och att Sovjet utgjorde ett hot mot väst under den här perioden, vilket även det kan tolkas som att det finns ett dominerande sätt att närma sig kalla kriget i Sverige.

– I mina observationer av historieundervisningen kunde jag se att den tenderar att bekräfta den bild av kalla kriget som finns i medier och läroböcker. Öst framställs som avvikande, man utgår från en norm och sen beskriver man hur öst och Sovjet avviker från den normen. Eleverna bjuds inte in att diskutera olika perspektiv. Sovjet framställs endast som diktatur som utövar förtryck och vi i väst framställs som fria och demokratiska.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde inte att bilden i svenska läroböcker skulle vara så ensidig. Tittar man på läroböcker i andra länder sticker Sverige ut. Vi har ett väldigt tydligt väst-perspektiv i läroböckerna. Det är en trend som har pågått sedan Sovjetunionens kollaps. I exempelvis tyska läroböcker läggs större vikt vid att förklara händelseförlopp på ett mer komplicerat sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den svenska historieundervisningen. Eftersom våra läromedel ser ut på det här sättet är det viktigt att man lyfter kritiska aspekter på historien i undervisningen, och diskuterar historia som en kulturell produkt snarare än något som har skett i det förflutna. Historielärare bör medvetandegöra det perspektivet i sin undervisning.

Åsa Lasson