Hoppa till sidinnehåll
Matematik

”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Publicerad: 2014-02-25
Uppdaterad: 2024-03-26
Ebba Reinolf
Skribent: Ebba Reinolf
Linda Mattson
Linda Mattsson

Född 1973
i Ronneby

Disputerade 2013-11-22
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context

Vad händer med eleverna som är begåvade i matte? Linda Mattsson har tittat på vad som definierar en matematisk särbegåvning och vilka behov dessa elever har.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag gick i skolan fick elever som hade lätt för matte sällan några utmaningar. När jag läste på lärarprogrammet förvånade det mig att man aldrig talade om vad man skulle göra med dessa elever. De kändes bortglömda.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den första frågan jag undersökt är vad som karakteriserar matematisk särbegåvning, där har jag intervjuat ämnesansvariga, gjort en nationell enkät och tittat på spetsutbildningarnas antagningsprov. Den andra handlar om hur man kan identifiera de särbegåvade barnen, där har lärarintervjuarna varit källan. Den tredje handlar om vilka grupper som tar del av spetsutbildningarna, där bad jag lärarna beskriva sina elever, dels social klass, kön och utländsk härkomst, dels deras karaktärer.

– Först presenterar jag var vi i Sverige står och vad vi behöver jobba vidare med för att skapa en hållbar undervisning för matematikbegåvningar. Exempelvis behöver lärare kunna känna igen begåvning för att kunna ge rätt stöd. Jag har då tittat på vad som är matematisk begåvning och hur kan vi identifiera den?

– Jag har gjort en enkätstudie med matematikansvariga gymnasielärare, och analyserat spetsutbildningarnas antagningsprov. Jag undersöker också vilka elever som tar del av de särskilda matteprogrammen på gymnasiet, utifrån kön, härkomst och föräldrarnas utbildning. Jag har även tittat på frågan genom att analysera lärarnas svar på vad som utmärker eleverna som läser på programmen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

–  Kreativitet och driv för att jobba med matematik var viktiga komponenter när lärarna definierade matematisk begåvning. Eleverna kunde och ville lösa uppgifter på alternativa och eleganta sätt. De kunde lösa, för dem, helt nya uppgifter. De hade också lätt att lära, och låg ofta ett steg före i tanken.

Lärarna identifierade begåvningarna utifrån deras initiativförmåga, att de ställde mycket frågor, visade intresse för nya områden och själva utvecklade uppgifterna.

Eleverna på matteprogrammen beskrevs som begåvade. Men drivet att hålla på med matte kom från olika håll och det var inte alltid som skolmatematiken var intressant. När det gäller den demografiska fördelningen var pojkar och elever med högutbildade föräldrar överrepresenterade. Så vi behöver nå fler elevgrupper.

Vad överraskade dig?

– Att vi i Sverige betonar kopplingen mellan begåvning och kreativitet väldigt mycket. Att en del begåvningar på särskilda matteprogram var motsträviga till skolundervisningen. Eleverna var också ofta dåliga på att presentera skriftliga lösningar. Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning, matteprogrammen fyller en jätteviktig funktion här.

Vem har nytta av dina resultat?

–  Jag hoppas avhandlingen bidrar till en diskussionen på lärarutbildningarna och väcker frågor om hur vi kan identifiera dessa elever och skapa stödåtgärder för begåvade elever.

Hanna Nolin

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Skolbibliotek

Välkommen till Skolportens konferens för dig som leder eller arbetar i Skolbibliotek! Delta på plats i Stockholm eller digitalt via webbkonferensen. Ta del av den senaste forskningen och utvecklas i din yrkesroll. Missa inte att boka till bästa pris redan idag!
Läs mer och boka
Åk F–Vux
6–7 maj

Tematiska projekt i fritidshemmet

I den här kursen som leds av Ann S. Pihlgren får du konkreta verktyg för att arbeta med tematiska projekt i fritidshemmet. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 749 kr ex. moms!
Läs mer och boka
Åk F–6
Dela via: 

Relaterade artiklar

Forskning och utveckling kategorier

UR: Dysselecksi - Dyslexi - Studiosamtal

2013-04-24
Forskare, pedagoger och dyslektiker diskuterar varför skolan inte klarar att hjälpa elever med dyslexi, förrän det nästan är för sent. Numera har man goda kunskaper om läs- och skrivsvårigheter. Men trots detta har skolan svårt att fånga upp elever med dyslexi, alldeles för få elever får hjälpen de behöver. (webb-tv)
Forskning och utveckling kategorier

Internationellt: What’s going on inside a dyslexic student’s brain?

2014-09-12
There’s no such thing as a “normal brain.” In fact, there’s a lot of diversity in how different brains process information — a challenge for educators tasked with teaching a diverse group of learners. Dyslexia is a common variation that affects how kids read, but what’s really going inside the brain of someone affected by…

App analyserar elevernas lärstilar

2013-04-12
Att hitta individuella vägar till elevernas lärande är en utmaning för skolan. Nu finns det en app som hjälper läraren att identifiera sina elevers lärstilar för att på bästa sätt kunna anpassa undervisningen. Appen är framtagen i samarbete med en av Nordens främsta experter på lärstilar.
Marlene Halvarsson

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

2014-03-04
Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Utvecklar IT i undervisningen elevernas lärande?

2013-05-29
Hur kan man ta reda på om användningen av IT i undervisningen utvecklar skolans verksamhet, lärarnas undervisning och elevernas lärande? Pedagogikprofessorn Rune Krumsvik vid Universitetet i Bergen och hans forskargrupp har identifierat och utvecklat indikatorer som kan göra detta möjligt i ett projekt, skriver Stefan Pålsson, Skolverket.

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev