”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Vad händer med eleverna som är begåvade i matte? Linda Mattsson har tittat på vad som definierar en matematisk särbegåvning och vilka behov dessa elever har.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag gick i skolan fick elever som hade lätt för matte sällan några utmaningar. När jag läste på lärarprogrammet förvånade det mig att man aldrig talade om vad man skulle göra med dessa elever. De kändes bortglömda.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den första frågan jag undersökt är vad som karakteriserar matematisk särbegåvning, där har jag intervjuat ämnesansvariga, gjort en nationell enkät och tittat på spetsutbildningarnas antagningsprov. Den andra handlar om hur man kan identifiera de särbegåvade barnen, där har lärarintervjuarna varit källan. Den tredje handlar om vilka grupper som tar del av spetsutbildningarna, där bad jag lärarna beskriva sina elever, dels social klass, kön och utländsk härkomst, dels deras karaktärer.

– Först presenterar jag var vi i Sverige står och vad vi behöver jobba vidare med för att skapa en hållbar undervisning för matematikbegåvningar. Exempelvis behöver lärare kunna känna igen begåvning för att kunna ge rätt stöd. Jag har då tittat på vad som är matematisk begåvning och hur kan vi identifiera den?

– Jag har gjort en enkätstudie med matematikansvariga gymnasielärare, och analyserat spetsutbildningarnas antagningsprov. Jag undersöker också vilka elever som tar del av de särskilda matteprogrammen på gymnasiet, utifrån kön, härkomst och föräldrarnas utbildning. Jag har även tittat på frågan genom att analysera lärarnas svar på vad som utmärker eleverna som läser på programmen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Kreativitet och driv för att jobba med matematik var viktiga komponenter när lärarna definierade matematisk begåvning. Eleverna kunde och ville lösa uppgifter på alternativa och eleganta sätt. De kunde lösa, för dem, helt nya uppgifter. De hade också lätt att lära, och låg ofta ett steg före i tanken.

Lärarna identifierade begåvningarna utifrån deras initiativförmåga, att de ställde mycket frågor, visade intresse för nya områden och själva utvecklade uppgifterna.

Eleverna på matteprogrammen beskrevs som begåvade. Men drivet att hålla på med matte kom från olika håll och det var inte alltid som skolmatematiken var intressant. När det gäller den demografiska fördelningen var pojkar och elever med högutbildade föräldrar överrepresenterade. Så vi behöver nå fler elevgrupper.

Vad överraskade dig?

– Att vi i Sverige betonar kopplingen mellan begåvning och kreativitet väldigt mycket. Att en del begåvningar på särskilda matteprogram var motsträviga till skolundervisningen. Eleverna var också ofta dåliga på att presentera skriftliga lösningar. Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning, matteprogrammen fyller en jätteviktig funktion här.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas avhandlingen bidrar till en diskussionen på lärarutbildningarna och väcker frågor om hur vi kan identifiera dessa elever och skapa stödåtgärder för begåvade elever.

Hanna Nolin