Bilder kan försämra läsförståelsen för dyslektiker

Bild i kombination med text kan försämra läsförståelsen hos dyslektiker. Men inte alltid. Valet av bilder spelar stor roll, konstaterar Eva Wennås Brante som studerat multimodalt material – lärandematerial bestående av både text och bild.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som låg- och mellanstadielärare och är nu lektor vid Göteborgs universitet. För några år sedan gick jag en kurs i eye-tracking som ledde mig vidare till ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läromaterial som innehåller både text och bild. Jag har tittat på huruvida det ger en ökad läsförståelse eller inte för dyslektiker respektive de som inte har dyslexi. Jag har testat sammantaget 50 unga vuxna varav knappt hälften har dyslexi.

– De båda grupperna delades i sin tur i två grupper, varav den ena fick ett material med bara text och den andra med både bild och text. Materialet handlade om konst och personerna fick svara på frågor samtidigt som deras ögonrörelser mättes.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att personer med dyslexi först fokuserar på texten och tittar på bilden både senare och under kortare tid, jämfört med personer som inte har dyslexi. Detta skedde vid samtliga fall utom vid ett tillfälle, en surrealistisk bild. Den bilden fångade de flesta personer innan de läste texten. Detta avspeglas i testpersonernas svar, bland annat med fler tolkningar som inte kunde utläsas i texten.

– Ett övergripande och motsägelsefullt resultat är att personer med dyslexi presterar bättre när materialet enbart består av text. Samtidigt visar studien att kontraster, något oväntat i både text och bild, drar till sig deltagarnas uppmärksamhet.

– Sammantaget visar studien att bilder inte alltid ökar förståelsen, effekten kan faktiskt bli tvärtom. Allt beror på hur bilder används.

Vad överraskade dig?

– Att deltagarnas betraktelsemönster skilde sig så markant vad gäller den surrealistiska bilden jämfört med de övriga bilderna. Det var tydligt att det oväntade i bilden drog till sig uppmärksamhet och fick deltagarna att agera på ett annat sätt.

– Detta var inte inplanterat i studiens design utan en effekt som uppstod på grund av de sex olika konstgenrer som jag använde i frågematerialet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare kan ha nytta av resultaten när de sätter samman sitt undervisningsmaterial, att de funderar på när i en undervisningssekvens en text eller en bild ska presenteras.

– Jag tror att bilder många gånger används lite slentrianmässigt i undervisningen. Min studie visar att bilder, om de väljs med omsorg, kan vara till hjälp för många elever.

Susanne Sawander