Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild?
När ett lärandematerial består av både text och bild är det inte alls säkert att bilden studeras eller att den bidrar positivt till läsförståelsen. Det som avgör är materialets design och läsförmågan hos läsaren, visar Eva Wennås Brantes avhandling.
– Den grupp med dyslexi som bara såg text fick bättre resultat på läsförståelsefrågorna i jämförelse med dem som fick samma text i kombination med bild. Det finns inte någon självklarhet i att en illustration ökar lärandet, säger Eva Wennås Brante.
Eva Wennås Brante
Docent Mona Holmqvist Olander samt professor emeritus Ference Marton
Professor emerita Siv Fischbein
Göteborgs universitet
2014-06-18
Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild?
Encounter with multimodal material . The role of dyslexia for perceiving text and picture
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild?
Läromaterial där bilder och text bildar en helhet förekommer frekvent. Individers läsförmåga spelar dock in vid mötet med multimodala material. För personer med diagnosen dyslexi är läsning arbetskrävande och att samtidigt inspektera bilder tar extra energi. Att studera vilken effekt denna typ av undervisningsmaterial har för lärande känns därför angeläget. I den avhandling som här presenteras undersöks hur en grupp unga vuxna, med och utan dyslexi, erfar och återger information från text och bild jämfört med enbart text samt hur materialet påverkar läsförståelsen.
Via inspelning av ögonrörelser vid läsning av text och bild samt olika typer av läsförståelsefrågor och intervjuer visar det sig att det föreligger en skillnad mellan grupperna. Kontrollgruppen ägnar mera tid åt bilderna samt inspekterar bilderna tidigare i processen. Det visar sig också att kontraster i materialet, både i text och i bildform, erhåller extra mycket uppmärksamhet. Detta gynnar särskilt gruppen med dyslexi, då kontrasten i bild leder till en tidig inspektion av bilden även för dem. Därmed skapas en helhetsbild över materialet som i sin tur ökar möjligheterna att göra kopplingar mellan text och bild. Resultaten visar även att sättet bilder presenteras på har betydelse för individers förutsättningar för lärande
Encounter with multimodal material . The role of dyslexia for perceiving text and picture
The aim of the thesis is to describe how two different groups of respondents, with and without dyslexia, experience and reproduce information from text and images compared with text only, and whether and in what way differences in representation effect their expressed understanding. An eye-tracking study based on assumptions from variation theory (contrasts need to be experienced to discern critical aspects of a phenomenon) was performed. The eye movements of 50 participants (mean age 23.8) were recorded while they were retrieving computer-based information and some participants were interviewed. Analysis was performed with a mixed methods approach, using statistical calculations of eye movement events, interpretations of eye movement patterns, oral answers, retention tests and interviews.
The thesis has its theoretical basis in variation theory, ‘the simple view of reading’, theories of multimodality and multimedia learning. The results show that the reading comprehension scores of participants with dyslexia decreased when pictures were present and that the control group inspected pictures earlier but also performed more transitions between text and image. The results highlight the impact of contrasts for discernment; meeting a non-expected picture leads to early inspection in both groups, giving a positive effect with regard to reading comprehension for the group with dyslexia. The design of the presented material thus played a significant role. Instructions in learning situations for how to efficiently process multimodal materials are thus crucial for people with dyslexia.