Betydande hörselförsämringar hos förskolepersonal

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började forska inom vibrationer och buller av en slump. I det projektet lärde jag känna forskare inom annan bullerforskning och jag gled över till att fokusera på trafikbuller. När det signalerades om att bullerskadeanmälningarna från förskolan ökade, samtidigt som anmälningarna från industrin minskade, skrev vi ihop en ansökan om att studera just bullerexponeringen i förskolan.

– Det unika med vårt projekt är att det också inkluderar preventionsarbete, det vill säga att förbättra ljudmiljön och studera vad som då händer med hälsan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur bullerexponeringen ser ut i förskolan i dag och vilka effekter den har på både hörsel- och stressrelaterad hälsa. En viktig del i avhandlingen är också mitt arbete med olika preventiva insatser mot bullret och hur det påverkar bullerexponering och personalens hälsa.

– Vi testade 13 olika åtgärder på 13 förskolor, en åtgärd på varje skola. Det var dels renodlade akustiska åtgärder, som att montera in ljudabsorbtioner på väggarna och att minska barngrupperna, och dels organisatoriska förändringar, som att utbilda personalen kring risker och hur de själva kan jobba med arbetsmiljöarbetet, och att lära barnen om ljud och hur ljud påverkar dem själva och lärarna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots att ljudnivåerna inte överskrider Arbetsmiljöverkets gränsvärden har personalen hörselförsämringar som är större än hos icke-bullerexponerade människor. Jag fann också en hög förekomst av tinnitus.

– Om man är ute efter att förändra ljudmiljön fungerar akustiska åtgärder bättre än organisatoriska. Personalen märker av en akustisk förändring direkt när den gjorts. När vi förbättrar ljudmiljön får vi hälsovinster.

Vad är det som inverkar på ljudnivån?

– Primärt är det barnen som alstrar buller. Men själva ljudnivåerna i förskolan är inte mest intressant. Det är snarare aspekter i ljudmiljön som har att göra med höga toppar och som inte går att förutse, som plötsligt skrikande barn, dörrar som stängs och stolar som ramlar, som inverkar på ljudnivån. Det är svårare att skydda sig från ljud man inte kan förutse.

Vad överraskade dig?

– Trots en hög grad av stress och utbrändhet är personalen oerhört motiverad i sitt arbete. Mycket stress och utbrändhet brukar innebära en lägre grad av motivation, men detta stämmer inte hos personal i förskolan. Den höga stressnivån hör ihop med ansvaret för barnen. Om det smäller någonstans måste förskollärare reagera. De tränas i att reagera på ljud i stället för att ignorera ljud, som man kanske gör på ett kontor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som har någon form av anknytning till förskolan, som personal, rektorer, företagshälsovård, men även föräldrar och deras barn. Avhandlingen är skriven på akademisk engelska, men jag försöker få medel för att skriva en svensk populärvetenskaplig rapport.

Gunilla Nordin