Buller i förskolan – Hälsa och åtgärder

Buller i förskolan – Hälsa och åtgärder

Avhandlingen baseras på ett samarbete med förskoleverksamheten inom Umeå kommun och har innefattat medverkan från 101 pedagoger i delstudie 1 och 24 pedagoger i en delstudie 2. Studie 1 som redovisas i tre delarbeten, I, II och III, har innefattat personburna och stationära bullermätningar i lekhallar och i matsalar. Påverkan på upplevelser samt hälsoeffekter av ljudmiljön har analyserats via frågeformulär och analyser av kortisol. Kontroll av hörselstatus har genomförts via audiometrisk screening. Studie 1 innefattar analys av bullrets effekter på såväl hörselrelaterad (Delarbete I) som stressrelaterad ohälsa (Delarbete II). Olika typer av åtgärder för att förbättra ljudmiljön och minska den bullerrelaterade ohälsan redovisas i delarbete III. Delarbete IV fokuserar på hur samverkan mellan buller och arbetsorganisation kan påverka den stressrelaterade ohälsan. Genomförda analyser av buller visar på förhållandevis likvärdiga bullerexponeringsnivåer förskolor och avdelningar emellan. Skillnaderna i exponeringsnivåer veckodagar emellan var små, skillnader mellan individer var däremot stora. Påtagliga skillnader i exponeringsnivåer förelåg som väntat under arbetsdagen. I synnerhet den personburna bulleranalysen pekade på en bullerexponering med påtagliga inslag av variation och transienter i exponeringen. Ljudmiljön karaktäriserades av medverkande pedagoger som den enskilt mest besvärande arbetsmiljöfaktorn. Barnens röster och ljud från deras aktiviteter klassificerades som de mest besvärande bullerkällorna. Personalen uppvisade sämre hörtrösklar för samtliga testade frekvenser jämfört med svensk ej bullerexponerad referenspopulation. De försämrade hörtrösklarna var relativt låga och föranledde inte i något fall remittering till hörselklinik. Prevalensen för tinnitus var 31 %, vilket motsvarar en överfrekvens på 15-20 %, jämfört med svenskt normalvärde. Ljudtrötthet efter arbetsdagens slut utgjorde ett uttalat symptom bland pedagogerna liksom försämrad sömnkvalitet och förhöjd sömnighet vid uppvaknande. Analyser av arbetsbelastning baserat på skattning och kortisolmätningar, indikerade höga energiuttag under arbete och inslag av utpräglad stress, och i flera fall utbrändhet. Signifikanta samband mellan upplevd dålig ljudmiljö, maskering av tal, försämrade förutsättningar för det pedagogiska arbetet och därmed ökad ohälsa kunde påvisas. Ljudmiljön, såväl nivåer som fluktuationer påverkades på ett uttalat sätt av antalet barn på avdelningen. Detta utgjorde också den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra såväl ljudmiljön som den till ljudmiljön relaterade hälsan. Akustiska åtgärder visade sig genomgående mer framgångsrika för att förbättra ljudklimatet än organisatoriska åtgärder.

Noise in the preschool – Health and preventive measures