Barnperspektiv saknas i den svenska asylprocessen

Migrationsverket har höga ambitioner i sitt arbete med barn men de har svårt att ta hänsyn till barns perspektiv i praktiken, visar Lisa Ottossons forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av frågor som rör migration.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om asylsökande barn i familj och deras position i asylprocessen. Jag har undersökt hur barnperspektivet hanteras av tjänstemän på Migrationsverket och av de asylsökandes juridiska ombud. Jag har även följt 20 barn i tio familjer under asylprocessen och har framförallt undersökt hur barnen själva hanterar de omständigheter som asylprocessen medför.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Migrationsverket har en policy med starka formuleringar när det gäller barnperspektivet. Men mina resultat visar att det är svårt för tjänstemännen i praktiken att lyfta barns perspektiv av olika skäl. Avhandlingen visar på den här klyftan mellan policy och praktik. De asylsökande barnen hittar många olika taktiker för att hantera sin vardag och förbättra sin situation, men de lyckas inte alltid. Många barn ser skolarbetet som ett viktigt sätt att komma in i samhället och arbetar hårt för att få bra betyg. De jobbar också mycket med att skapa sociala kontakter. Min slutsats är att barnen själva är de som främst företräder barnperspektivet i asylprocessen genom deras strävan att leva ett liv som bofasta barn. Denna strävan kontrasterar det vaga barnperspektivet i myndigheternas arbete. Tjänstemännen arbetar hårt för att lyfta barnperspektivet men det är andra saker som prioriteras när det väl kommer till kritan, som exempelvis ekonomi.

– Avhandlingen visar också på vissa praktiska saker som på ett enkelt sätt skulle förbättra barnens situation. En sådan sak är att ge familjerna högre ersättning. Deras ersättning ligger långt under nivåerna för socialbidrag. Det går inte att klara sig på pengarna, vilket skapar ett utanförskap.

Vad överraskade dig?

– Hur aktiva barnen själva var för att förbättra sin situation. En flicka vars familj skulle utvisas gjorde en namninsamling tillsammans med sin klass, som hon skickade till sin advokat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med asylsökande barn. Migrationsverket har höga ambitioner i sitt arbete med barn men de har problem att implementera barnperspektivet och avhandlingen lyfter fram några av de problemen. Avhandlingen kan innebära en möjlighet att förbättra myndighetens arbete med barnperspektivet. Lärare som arbetar med asylsökande barn kan få en inblick i barnens liv och den situation som de befinner sig i.

Åsa Lasson