Utan given hemvist. Barnperspektiv i den svenska asylprocessen
Lisa Ottosson utforskar i sin avhandling asylsökande barn i familj och den position de har i asylprocessen. En slutsats är att barnen själva är de som främst företräder ett barnperspektiv i asylprocessen, inte minst genom sin strävan efter tillhörighet och ett liv som ”alla andra barns”.
Lisa Ottosson
Professor Ann-Christin Cederborg, Stockholms universitet Professor Marita Eastmond, Göteborgs universitet
Docent Åsa Wettergren, Göteborgs universitet
Stockholms universitet
2016-03-18
Utan given hemvist. Barnperspektiv i den svenska asylprocessen
In Search of a Home : Children in the Swedish Asylum-Seeking Process
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Utan given hemvist. Barnperspektiv i den svenska asylprocessen
Avhandlingen studerar asylsökande barn i familj och den position de har i asylprocessen. Med begreppet asylprocess avses i arbetet såväl asylmottagande som prövning. Avhandlingens tre artiklar har fokus dels på barnens egna erfarenheter som flyktingar och asylsökande, dels på tjänstemän vid Migrationsverket samt de juridiska ombud som bistår asylsökande i prövningen av deras skyddsbehov. Studien bygger på etnografiskt fältarbete som genomfördes under åren 2008-2010 i ett av Migrationsverkets upptagningsområden. Teoretiskt ramverk är barndomssociologin samt praxisteori, med fokus på Sherry Ortner’s agensbegrepp där hon förstår agens som både ”makt och mening”.
Avhandlingens första delstudie handlar om de så kallade barnhandläggare som har uppdraget att tillvarata barns intressen inom Migrationsverkets mottagningsverksamhet. Studien synliggör en rad dilemman som barnhandläggarna, i egenskap av frontlinjebyråkrater, möter i sitt arbete. I studien framkommer att barnhandläggarna av olika skäl kan uppleva sitt handlingsutrymme som begränsat, men även att de själva bidrar till att begränsa det, bland annat beroende på en tveksamhet att utmana rådande normer och kollegialitet.
Avhandlingens andra delstudie undersöker hur juridiska ombud, som företräder barnfamiljer i asylprövningen, uppfattar och förhåller sig till barnperspektivet och begreppet barnets bästa i sin praktik. Studien finner att barn i familj kan osynliggöras i ombudens arbete, vilket bland annat beror på praktiska begränsningar i ombudens arbete samt uppfattningen att barn i familj sällan har asylskäl utöver föräldrarnas.
Den tredje delstudien i arbetet utforskar hur asylsökande barn upplever och söker bemästra de omständigheter som kännetecknar tiden som asylsökande. Delstudien visar hur barnen, som har olika förutsättningar bland annat beroende på boendesituation, skolgång och familjens ekonomiska villkor, finner på en rad taktiker som gör det möjligt för dem att hantera situationen. Slutsatsen dras att barnen själva är de som främst företräder ett barnperspektiv i asylprocessen, inte minst genom sin strävan efter tillhörighet och ett liv som ”alla andra barns”.
Liksom tidigare forskning på området pekar avhandlingen på den motsättning som finns mellan principen om reglerad invandring och bestämmelser om barnperspektiv i asylprocessen. Tillsammans med praktiska omständigheter, såsom brist på resurser, tycks denna motsättning resultera i att barnperspektivet får en mer begränsad tillämpning i myndigheters och andra aktörers arbete än vad bestämmelser på området stipulerar. Avhandlingen visar också på den aktiva roll som asylsökande barn tar i sin strävan att forma en vardag som liknar bofasta barns.
In Search of a Home : Children in the Swedish Asylum-Seeking Process
The thesis examines accompanied asylum-seeking children’s position in Swedish asylum reception management and in the determination of their claims. The three articles of the thesis focus on children’s own experiences of seeking asylum, on the experiences and practices of the civil servants at the Migration Board, as well as those of the legal representatives that assist asylum-seekers in the application process. The thesis builds on ethnographic fieldwork carried out between 2008 and 2010 in southwest Sweden. Theoretical inspiration has been sought in the new sociology of childhood as well as in practice theory.
The first article in the thesis concerns children’s caseworkers who are responsible for safeguarding children’s interests in the Migration Board’s daily work with reception. The study highlights a range of dilemmas caseworkers have to deal with in their role as frontline bureaucrats. The study shows that the children’s caseworkers often perceive their discretion as limited, but also that they themselves contribute to limiting it, for example due to their hesitation in challenging existing norms and collegiality.
The second article examines the ways in which legal representatives, who act on behalf of families in asylum determinations, in their practice perceive and relate to the concept of children’s best interests and children’s right to participate. The study shows that children in families can become invisible in the legal representatives’ daily rounds. This invisibility is due to practical limitations in the representatives’ work as well as a general view that children rarely have their own grounds for asylum, as separate claimants to their parents.
The third paper of the thesis explores the ways in which children experience and seek to influence circumstances that signify their time spent as asylum-seekers. The study shows how the children developed a range of tactics to deal with their particular situations, which varied with their housing and schooling, and the family’s financial resources. The conclusion is that the children themselves are the primary representatives of the child perspective in the asylum-seeking process, not least through their struggle to belong and create a life like that of ’ordinary’ children.
In line with previous research in the field, the thesis points to the contradiction between the principle of regulated migration and the child perspective in the asylum-seeking process. Together with practical circumstances, such as lack of resources, this contradiction results in a more limited implementation of the child perspective than rules and regulations actually stipulate. Finally, the thesis points to the active role asylum-seeking children take in their efforts to create an everyday life that is as similar as possible to that of the ’ordinary’ children (e.g. non asylum-seeker and permanently settled children) around them.