Hoppa till sidinnehåll
Bubblare

Youths’ political efficacy. Sources, effects and potentials for political equality

Publicerad:2014-09-16
Uppdaterad:2015-04-01

Varifrån kommer den politiska självtilltron, vilken betydelse har den för ett politiskt engagemang och hur kan en stimulering av ungdomars politiska självtilltro i exempelvis skolan leda till större politisk jämlikhet? Det har forskaren Sofia Sohl undersökt.

Författare

Sofia Sohl

Handledare

Professor Erik Amnå, Örebro universitet, Associate professor Cecilia Arensmeier, Örebro universitet

Opponent

Ph.D., Assistant Professor Simone Abendschön, Goethe-Universität, Frankfurt am Main

Disputerat vid

Örebro universitet

Disputationsdag

2014-09-26

Titel (eng)

Youths’ Political Efficacy – Sources, Effects and Potentials for Political Equality

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Abstrakt

”En bok, en penna, ett barn och en lärare kan förändra världen.”
(Malala Yousafzai, tal till FN:s generalförsamling 12:e juli 2013 [egen översättning])

Citatet från Malala Yousafzai fångar det som kan ses som kärnan i den politiska självtilltron (political efficacy), en persons tilltro till att hon/han kan göra skillnad i samhället genom politisk deltagande. Samtidigt pekar det på vikten av hur en person uppfattar sin egen förmåga. Trots att hon har oddsen emot sig (en ung tjej i ett starkt patriarkalt samhälle) så tror Malala på sin egen förmåga att förändra det hon tycker är fel. Denna avhandling är inspirerad av ungdomar som Malala.
I avhandlingen undersöks politisk självtilltro i syfte att; 1) bidra till teoretisk och empirisk begreppsutveckling, 2) studera hur politisk självtilltro utvecklas och vilka effekter det har på politiskt deltagande, 3) diskutera politisk självtilltro utifrån ett politiskt jämlikhetsperspektiv. Till grund för avhandlingen ligger tre delstudier som uppmärksammar vad politisk självtilltro är, hur ungdomars politiska självtilltro utvecklas och vilka effekter detta kan ha på politiskt deltagande. I kappan fördjupas resultaten från delstudierna ytterligare och de diskuteras också ur ett vidare jämlikhets- och demokratiperspektiv.
Avhandlingen har ett multidisciplinärt perspektiv på politisk självtilltro med fokus på ungdomars tilltro till sina förmågor att delta politiskt. Den visar att unga kan förvärva politisk självtilltro genom fyra vägar (källor): egenupplevda politiska erfarenheter, politiska förebilder, uppmuntran och stöd samt positiva (livs)åskådningar. Vidare diskuteras skolans roll och potential för att stimulera ungas politiska självtilltro, särskilt när det gäller de resurssvaga. Resultaten bekräftar också att politisk självtilltro påverkar ungas politiska deltagande positivt och särskilt i kombination med politiskt intresse. Att ha både politiskt intresse och politisk självtilltro underlättar omvandlingen av ett latent politisk engagemang (passivt intresse) till ett aktivt politiskt deltagande.
Resultaten bidrar till en diskussion om konsekvenserna av att stimulera ungas politiska självtilltro för att främja ungas politiska deltagande och öka den politiska jämlikheten. Genom de fyra vägarna kan ungas politiska självtilltro understödjas och om detta sker med särskild kraft hos de resurssvaga finns potential för att öka den politiska jämlikheten i samhället.

Youths’ Political Efficacy – Sources, Effects and Potentials for Political Equality

The aim of this dissertation is to increase knowledge of political efficacy,both theoretically and empirically. A thorough theoretical discussion iscombined with empirical studies of the development of political efficacy and of its effects on political participation. The results are also discussed in the light of political equality. In three papers, quantitative data on Swedish adolescents are analyzed. The first paper discusses what political efficacy actually entails. Based on an overview of previous research, a merged multidisciplinary perspective with a focus on people’s beliefs in their capacities to perform political actions is presented. Four main pathways concerning how youths gain political efficacy are tested. The second paper’s main question is whether, and in which ways, schools can help students gain political efficacy. In the light of political equality, it reflects upon the individual and societal effects of potential gains in youths’ political efficacy. The third paper scrutinizes the effects of political efficacy on political participation. In addition, the combinations of having political efficacy beliefs, and political knowledge or interest, are tested in order to explore potential interaction (leverage) effects. Altogether, this dissertation presents a more refined and stringent view on political efficacy. It further clarifies the concept itself, which may aid clearer, more coherent, and less ambiguous research. It also provides an input into an existing framework for understanding the development of youths’ political efficacy. Finally, it finds that political efficacy seems to work as a lever for participation. Combined with political interest, it facilitatesthe transformation of psychological engagement into political action. The findings will inform discussion on the implications of stimulating youths’ political efficacy to promote political participation and political equality. By boosting political efficacy along various pathways – in part independently of socioeconomic status – political equality may be promoted by benefiting the least advantaged.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev