In search of good relationships to music. Understanding aspiration and challenge in developing music school teacher practices

Abstrakt

Den här studien fokuserar på lärarpraktiker i offentligt finansierade musikskolor i Finland. I takt med att synen på vad som är eftersträvansvärt i musikpedagogik förändras och breddas, skapar de nya perspektiven utmaningar för motsvarande skolor i hela Europa. Krav på att utveckla musikskolornas aktiviteter och göra dem mera mångsidiga har framförts i såväl offentlig som akademisk debatt. Nationella läroplansgrunder för musikskolor i Finland bygger på idealet att undervisning och lärande ska skapa förutsättningar för ”ett gott förhållande till musiken”. Vad denna formulering ska betyda har medvetet lämnats öppet i avsikt att skapa utrymme för dialog, flexibilitet och lärarautonomi. Eftersom man inte definierar på förhand vad som menas med ”gott”, är frågan om hur lärarpraktiker ska ”förbättras” också öppen för diskussion. Syftet med studien är att undersöka dessa teman ur lärares synvinkel genom att fråga vad musikskollärare strävar efter i sitt arbete med att utveckla undervisnings – praktiken. Avhandlingen introducerar en tolkande forskningsmetod som bygger på Alpersons ”robusta” praxialism, en filosofisk teori där uppmärksamheten riktas särskilt mot praktikerperspektiv och musikalisk mångfald. En systematisk metod för att analysera musikpedagogiska praktiker, tolkande praktikanalys, utvecklas med stöd av tolkande metoder som ursprungligen har använts i policyanalys. Forskningsdesignen visar även hur reflekterande samtal (en kollaborativ arbetsform som är välbekant i socialt arbete i Norden) på ett fruktbart sätt kan tillämpas i tolkande studier och kombineras med lärarforskning. Data har genererats i ett kollaborativt projekt där fem erfarna musikskollärare och forskaren deltog. Det empiriska materialet omfattar transkriptioner från gruppsamtal, data från lärarforskningsprojekt och transkriptioner från uppföljande intervjuer. Lärarnas målsättningar kan tolkas som ett långsiktigt arbete för att förstärka kopplingen mellan musikpraktiker och olika former av mänsklig blomstring så att musik och blomstring kan stöda varandra. Exempel ur deras undervisningspraktiker visar hur ordet ”god” får sin mening i ett sammanhang. Lärarna uppfattar det som centralt att eleverna utvecklar ett fritt och långvarigt intresse för musik, ofta beskrivet som inspiration. Jag föreslår att ”ett gott förhållande till musik” och ”inspiration” kan förstås som filosofiska medierande begrepp som stöder övergången från ett obestämt ”intresse för musik” till specifika sätt på vilka musiken kan bidra till ett gott liv i olika människors särskilda omständigheter. Olika musikpraktiker betonar varierande aspekter av vad som anses viktigt i musik och i människans liv. Musikskollärare balanserar medvetet mellan många sådana värderingar. De anstränger sig samtidigt för att motstå yttre press som kunde hota det
som de själva anser som viktigast och mest eftersträvansvärt. Sådana värden är bland annat glädje, envishet, solida musikfärdigheter relaterade till specifika musikpraktiker, och en stark känsla av vitalitet. Insikterna från studien antyder att när lärarna lyckas med att skapa inspiration, verkar det ske genom ett komplext arbete där musikaliska mål och fostransmål kombineras på ett sådant sätt att det bidrar positivt till elevernas liv som helhet. Att försäkra sig om att lärande i musikskolor blir så konstruktivt och meningsfullt som möjligt för både elever och lärare är en krävande uppgift. Studien pekar på att kollaborativt, reflekterande och tvärvetenskapligt arbete kan stöda både individuella och kollektiva utvecklingsprocesser i anslutning till musikskollärares
praktiker.

In search of good relationships to music. Understanding aspiration and challenge in developing music school teacher practices