Kunskapsfrågan. En läroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet
Det räcker inte med att synliggöra de utbildningspolitiska idéer som låg till grund för den svenska gymnasieskolans respektive reformer, för att förstå och förklara dessa förändringar. Även den samhälleliga kontext som gjorde dessa idéer ”möjliga” behöver analyseras, menar Carl-Henrik Adolfsson.
Carl-Henrik Adolfsson
Daniel Sundberg, docent, Linnéuniversitetet. Stefan Lund, docent, Linnéuniversitetet.
Lundahl, Lisbeth, Professor (Umeå universitet
Linnéuniversitetet
2013-11-08
Kunskapsfrågan. En läroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet
The question of knowledge – a curriculum study of the Swedish upper secondary school reforms between the 1960s and 2010s
Institutionen för utbildningsvetenskap
Kunskapsfrågan. En läroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet
I doktorsavhandlingen Kunskapsfrågan – en läroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet analyserar Carl-Henrik Adolfsson 2011 års gymnasiereform i ett historiskt och samhälleligt sammanhang. I avhandlingen studeras hur uppfattningar om kunskap förändrats över tid i gymnasieskolans läroplaner och hur dessa kunnat erhålla legitimitet i relation till samtida samhällsförändringar. I studien visar författaren hur i synnerhet ekonomiska förändringar i samhället, som exempelvis ekonomiska kriser, har utgjort en viktig drivkraft bakom reformeringar av gymnasieskolan och förklaring till hur olika utbildningspolitiska idéer kunnat vinna legitimitet under olika reformperioder. Avhandlingens resultat påvisar att de utbildningspolitiska problem som har legat till grund för gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet i grunden har varit desamma, medan de utbildningspolitiska lösningarna har varierat beroende av den historiska och samhälleliga kontexten. Dessa olika lösningar har i sin tur legat till grund för vilka kunskapsdiskurser som har varit dominerande och kunnat erhålla legitimitet i respektive gymnasiereform men också vad som har betraktats utgöra en professionell gymnasielärare och en eftersträvansvärd gymnasieelev. Studien avser att ge en ökad förståelse av den politiska styrningen av gymnasieskolan och förändringar av läroplanens innehåll. Avhandlingen kan därför läsas av alla med intresse för utbildningspolitik och skolans reformering.
The question of knowledge – a curriculum study of the Swedish upper secondary school reforms between the 1960s and 2010s
In a society where the labour market is becoming increasingly knowledge intensive and more differentiated, education has assumed greater importance for the capitalist states integrative functions as for the competitiveness in the global economy. As a consequence, the educational system has become a key governing resource for the state to meet and manage different kinds of social changes and problems. Against this background the thesis raises the main question – “what kind of societal problems are the educational reforms studied here considered to be the solution of?” The aim of this thesis is to deepen the understanding of the changes of the formation of knowledge in Swedish upper secondary curriculum between the 1960s and 2010s. In what way attained these changes in view of knowledge legitimacy in relation to the socioeconomic context? And what do these changes mean in terms of the attribution of the positioning of upper secondary school pupils and teachers?
This thesis draws on a “classical” theoretical framework of curriculum theory (i.e. the frame-factor theory) this means that the analytical focus is directed at the relationship between the content of the curriculum and the social context. With theoretical and methodological inspiration from critical realism and critical discourse analysis (CDA) the thesis argue for an alternative way to theoretical and empirical examined this relationship. Three historical reform periods are used to explore the discursive changes in the formation of knowledge in the Swedish upper secondary education reforms.
The results show how changes in socioeconomic conditions, such as economic crisis, over time have acted as important triggers for governing mechanisms embedded in the control of the educational system. These changes and mechanisms, in turn, have resulted in some major discursive knowledge shifts between the reforms studied, from the 1960s combination of an economic-rational and an objective-subject knowledge discourse, through the deregulated goal-rational and socio-cultural oriented knowledge discourse of the 1990s towards the 2010s knowledge discourses that are characterized by an increased focus on learning outcomes and measurability. Against the background of these discursive shifts, the analysis also points to some underlying continuities in terms of a general “reform imperative”, based on a number of overarching values such as efficiency and rationality. The result show how this imperative was embedded in all three educational reforms and has ruled the order of discourses about what was deemed to be legitimate curriculum knowledge, a professional teacher and a desirable pupil.