Ökat fokus på mätbara kunskaper i gymnasieskolan
Kunskapsfrågan. En läroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet
”Skolan är i kris och klarar inte av att förbereda eleverna för arbetsliv och högskolestudier.” Ett påstående som har präglat skoldebatten i decennier. I en studie av 50 års politisk styrning av läroplanens innehåll visar Carl-Henrik Adolfsson att denna krisretorik inte är något nytt fenomen.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Som tidigare gymnasielärare, numera forskare, uppmärksammade jag att debatten om skolan aldrig verkar tystna. Återkommande betonas att kunskap och utbildning är en av de kanske viktigaste tillgångarna för eleven och nationen i en alltmer global konkurrens. Trots detta diskuteras sällan vad som egentligen avses med kunskap. Jag blev intresserad av vad det är som gör att ett visst innehåll i läroplanen framstår som legitimt och hur detta förändras över tid.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om vilka kunskapsuppfattningar som varit dominerande i tre gymnasiereformer från 1960-talet till dagens gymnasiereform (Gy 11). Vilka förändringar och kontinuiteter går att urskilja i reformmaterialet mellan de tre reformerna och vad var det för samhälleliga förändringar som möjliggjorde dessa? Vidare ställs frågan vilka konsekvenser en viss kunskapsuppfattning medfört för synen på vad som uppfattas utgöra en professionell lärare och en bra elev.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Studien tydliggör både kontinuiteter och förändringar i den politiska styrningen av läroplanens innehåll. Ett resultat är att de utbildningspolitiska problem som varje reform hanterat har formulerats på ungefär samma sätt. Nödvändigheten av att ha en bra gymnasieskola för att möta hårdnande internationell ekonomisk konkurrens har exempelvis alltid betonats och återkommande har det riktats kritik mot att gymnasieskolan inte klarar av att förbereda eleverna för vare sig arbetsliv eller högre utbildning.
– Däremot har de utbildningspolitiska lösningarna varierat. Med lösningarna har också uppfattningen om vad som anses vara giltiga kunskaper, en professionell lärare och en bra gymnasieelev förändrats. Vad som går att urskilja i den nya gymnasiereformen är ett ökat fokus på mätbara kunskaper samtidigt som de traditionella ämnena verkar gör en come-back.
Vad överraskade dig?
– Att det verkar finnas ett antal konstanta utbildningspolitiska problem som återkommer genom historien men att lösningarna däremot varierat beroende på den samhälleliga kontexten. Att kunskapsfrågan var så intimt kopplad till synen på läraren och eleven hade jag nog inte heller föreställt mig.
Vilka har nytta av dina resultat?
– Kunskapsfrågan är en helt central fråga för alla som arbetar med utbildning. Därför borde avhandlingen vara intressant för såväl lärare, politiker som lärarstudenter.
Susanne Sawander