Gymnasieungdomars livstolkande
Skolan uppmuntrar ungdomar till självständigt tänkande. Samtidigt genomsyras gymnasieungdomars livstolkning av skolans värdegrund. Det visar Signild Risenfors i avhandlingen ”Gymnasieungdomars livstolkande”
Signild Risenfors
Göteborgs universitet
2012-01-16
Gymnasieungdomars livstolkande
Views of life among upper secondary students
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Gymnasieungdomars livstolkande
I denna avhandling sätts fokus på hur nittio gymnasieungdomar skriver och berättar, i spontana samtal men också förberedda intervjuer, om frågor som de relaterar till livstolkning – världsbilder, människosyn, värderingar, existentiella och sociala frågor. Undersökningen är utförd som en etnografisk studie i mångkulturell miljö.
Utgångspunkten för studiet av livstolkning är hur livstolkandet görs – både språkligt och kroppsligt. Mot bakgrund av skolans värdegrundsuppdrag synliggörs ungdomarnas livstolkande i relation till skolans krav på att förmedla och gestalta givna värden och samtidigt uppmuntra ungdomarna till självständigt tänkande. Särskilt fokus sätts på religionskunskapsämnet där eleven förutsätts utveckla sin egen hållning i livs- och moralfrågor. Över huvud taget får talet om religion en framskjutande plats i studien. Detta tal fångas upp utifrån en lite annorlunda ingång genom att religion inte specifikt frågats efter, utan framträder (eller inte framträder) som svar på frågor om livstolkande.
Avhandlingen är skriven utifrån ungdomarnas perspektiv och visar genom ett myller av händelser hur livstolkande framträder, men också utmanar/utmanas i ungdomarnas vardag, till exempel mellan offentligt och enskilt, eller vad ”tystnader”, sådant som inte talas om, kan säga om livstolkningsdiskurser i skola och samhälle. Livstolkande riktas i hög grad mot frågor som rör det egna jaget, men handlar också om hur normer och värderingar förhandlas på olika arenor. Religion framträder som motsägelsefullt och diskuteras inom ramen för en pluralistisk och postsekulär kontext. Somliga livstolkningsfrågor framstår som känsliga och lyfts fram på andra platser och i andra sammanhang än i klassrummet.
Avhandlingen utgör ett bidrag till skol- och livsåskådningsdebatten i vid mening med fokus på frågor som berör livstolkande och religion i skolans värdegrundskontext. Mer specifikt utgör avhandlingen ett bidrag inom området ”Ungdomar och livstolkning/religion”.
Views of life among upper secondary students
This thesis describes and analyses views of life and religion, as a component of ”view of life‟, among young people in a Swedish upper secondary school that in the words of the young people themselves is ”multicultural‟. The concept ”view of life‟ is rooted in a Scandinavian research tradition, and is based on a stipulative definition provided by Jeffner (1973), which includes ”view of world and man‟, ”values and moral‟ and ”attitudes towards life‟. The definition is formulated in a society where secularization is an on-going debate. However, in that secularization is contested, religion has re-emerged in a society increasingly characterized by religious pluralism, but also privatization according to religion. Views of life and religion have become political as well as private issues and, in school, are discussed in relation to the ”fundamental values‟ and the subject of ”Religious Education‟. In such discussions the aim is to help students to form an own view of life, just as long as it is consistent with the normative standards of ”fundamental values‟.
The focus of this thesis is directed to young people’s articulations. An ethnographic approach has been adopted and the data consists of field notes, letters and interviews (individually and in groups). The fieldwork has taken place in four graduating classes of a single school year. Using analytical concepts from discourse theory the focus of the analysis is on how the young people articulate the three dimensions of ”views of life‟, linguistically and physically through narratives, reflections and staging.
The most prominent results of the thesis are that, as well as the positioning of religion, views of life are directed towards the self. Articulations about ”being yourself‟ appear as a very open concept that can be filled with different content. In accordance with the notion of staging, the young people demonstrate and test identity with the quest for ”authenticity‟ being central. Through high expectations of the ”good life‟, vulnerability is also noticed, especially in the anonymous letters.
With regard to values and morals a consensus-perspective appears to a greater extent than specific values. Value questions and moral issues dominate in the public arena while ontological and existential questions dominate in the individual letters and interviews. Here the concept ”view of life‟ is brought into a field between the private and the public and is especially evident in the subject of Religious Education.
Although religion is articulated in terms of tolerance and freedom of choice, these concepts are given connotations of a half-hearted attitude and a consensus perspective rather than interest and curiosity for the faith and religious life of ”the Other‟. However, if a religious positioning becomes a political issue, the half-hearted setting is challenged. There is also a difference between those having acquired a religious literacy and those who have not.