Hoppa till sidinnehåll
Filosofi

Livstolkning hos gymnasieungdomar

Publicerad: 2012-04-03
Uppdaterad: 2012-04-17
Moa Duvarci Engman
Skribent: Moa Duvarci Engman

Skolan uppmuntrar ungdomar till självständigt tänkande. Samtidigt genomsyras gymnasieungdomars livstolkning av skolans värdegrund. Det visar Signild Risenfors i avhandlingen ”Gymnasieungdomars livstolkande”

Signild Risenfors
Signild Risenfors

Född 1957
i Lund

Disputerade 2012-01-27
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Gymnasieungdomars livstolkande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som gymnasielärare i svenska och religion och har alltid intresserat mig för livsfrågorna, men på andra arenor än skolan. Vad rör eleven när den kommer ut från lektionen? Hur pratar de om dessa frågor då? Dyker det upp andra röster än de som dominerar i klassrummet? Vilka andra aspekter kommer fram?

Vad handlar avhandlingen om?

– Livstolkande är å ena sidan något som skolan kräver av ungdomarna, att eleven ska utveckla en livstolkning. Å andra sidan är det inte okej att uttrycka vilken livstolkning som helst. Vad sker i den sprickan?

– Jag har använt begreppet livsåskådning från 1970-talet och sätter in det i en skol- och samhällelig kontext som ser annorlunda ut, som är mångkulturell. Hur ser Sverige ut från sekulariseringssynpunkt nu när religionerna är i ropet? Man kan säga att vi lever i en tid där både sekularisering och dess motsats, sakralisering framträder. Jag har arbetat etnografiskt, följt 90 ungdomar under ett år, gjort fältanteckningar och gruppintervjuer som jag tolkat. Jag har intresserat mig för den offentliga arenan, den enskilda sidan av livstolkande och i vilken mån religionen blir svar på frågor om livstolkande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Allt som ungdomarna uttrycker – oavsett om de definierar sig som religiösa eller inte – följer tydligt skolans värdegrund. Skolan har verkligen lyckats föra ut demokrati, tolerans, jämlikhet etcetera. Dessutom, ungdomarna pratar om livstolkande som något individuellt valt, även om de är uppvuxna med religiösa föräldrar. Ingen i studien har heller valt någon annan linje än föräldrarna, ändå vill ungdomarna framhålla att de valt sin livstolkning av egen fri vilja. Däremot lägger ungdomarna in många betydelser i begreppen tolerans, demokrati och jämlikhet.

Vad överraskade dig?

– Det pågick intressanta samtal på andra arenor än på lektionerna. När kompisarna redovisade annat kunde det uppstå diskussioner längre ner i klassrummet, bänkkamrater emellan. Det framkom också en syn på lärare som politiskt korrekta, att man inte kan hysa vilka åsikter som helst inför alla lärare, till exempel när det gäller frågor om feminism och aga. Värdegrunden skiner igenom även här. Även om jag hade den bilden tidigare så förvånade det mig att talet om skolan som politiskt korrekt var så framträdande, trots att lärarna var oerhört lyhörda och skickliga i att hantera svåra situationer på ett professionellt sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma lärare på högstadiet och gymnasiet, de som arbetar med ungdomar i sin yrkesprofession samt föräldrar. Jag har försökt lista mig brett. Man kan läsa avhandlingens resultatkapitel om man inte vill ha diskursanalysen.

Gunilla Nordin

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Skolbibliotek

Välkommen till Skolportens konferens för dig som leder eller arbetar i Skolbibliotek! Delta på plats i Stockholm 6–7 maj eller digitalt via webbkonferensen 15 maj–5 juni. Ta del av den senaste forskningen och utvecklas i din yrkesroll. ERBJUDANDE! Bjud in rektor gratis på webbkonferensen.
Läs mer och boka
Åk F–Vux
6–7 maj

Tematiska projekt i fritidshemmet

I den här kursen som leds av Ann S. Pihlgren får du konkreta verktyg för att arbeta med tematiska projekt i fritidshemmet. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 749 kr ex. moms. Vi erbjuder rabatter för grupper. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk F–6
Dela via: 

Relaterade artiklar

Samband mellan kvalitetsarbete och slutbetyg

2012-06-14
Skolor med ett mer avancerat kvalitetsarbete får fler elever som når målen och ett högre genomsnittligt meritvärde på skolan. – Resultatet är tydligt, säger Marie Johansson, som skrivit en utvecklingsartikel om kvalitetsarbete i grundskolan.

The ‘smallness’ of minimalist tolerance

2013-03-14
Mary Darmanin kritiserar i sin artikel "The ‘smallness’ of minimalist tolerance" EU:s minsta stat, Malta, för landets nuvarande utbildningspraxis när det gäller integration av invandrare och etniska minoritetselever.

Arbete med bedömning av elevers lärande i årskurs 1-3

2013-03-07
I Skolverkets stödmaterial för kunskapsbedömning i skolan beskrivs kunskapsbedömning som en pedagogisk kärnfunktion. Hur använder sig lärare med elever i de lägre årskurserna av aktuell forskning om bedömning då de utformar och utvärderar sin undervisning?

Exploring iPads in Practitioners' Repertoires for Language Learning and Literacy Practices in Kindergarten

2013-01-07
Vilken roll kan en pekdator eller lärplatta ha för språkinlärning och skrivkunnighet i förskolor? Det undersöker författarna i denna artikel, där de har analyserat samtal som uppstått under barnens användande av surfplattor på en mångkulturell förskola.
Nyhetskategorier

Vi måste vårda skolreformerna

2013-03-13
Låt nu rektorer och lärare ta kommandot över skolan och klassrummet, verktygen finns. Tidiga insatser, tydlig uppföljning av resultaten, välutbildade lärare, fokus på kunskapsuppdraget och mycket mer kommer att hjälpa eleverna att nå målen. Elever och lärare förtjänar nu att få lugn och ro för att arbeta med de satta reformerna, skriver Peder Wachtmeister (M),…
Nyhetskategorier

Nedläggning av skola utan politiska beslut

2012-03-19
Byskolorna har under årens lopp varit heta politiska frågor. Ändå har Glemminge skola i princip lagts ner utan att politikerna fattat något direkt beslut om en nedläggning. – Vi har en delegationsordning, och rektor är ansvarig för de här besluten, säger Jan Erlandsson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på Skolportens nyhetsbrev!

Vi ger ut kostnadsfria nyhetsbrev dagligen, veckovis och månadsvis. Breven sammanfattar nyheter och forskning inom olika områden.