Hoppa till sidinnehåll
Filosofi

Livstolkning hos gymnasieungdomar

Publicerad: 2012-04-03
Uppdaterad: 2012-04-17
Moa Duvarci Engman
Skribent: Moa Duvarci Engman

Skolan uppmuntrar ungdomar till självständigt tänkande. Samtidigt genomsyras gymnasieungdomars livstolkning av skolans värdegrund. Det visar Signild Risenfors i avhandlingen ”Gymnasieungdomars livstolkande”

Signild Risenfors
Signild Risenfors

Född 1957
i Lund

Disputerade 2012-01-27
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Gymnasieungdomars livstolkande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som gymnasielärare i svenska och religion och har alltid intresserat mig för livsfrågorna, men på andra arenor än skolan. Vad rör eleven när den kommer ut från lektionen? Hur pratar de om dessa frågor då? Dyker det upp andra röster än de som dominerar i klassrummet? Vilka andra aspekter kommer fram?

Vad handlar avhandlingen om?

– Livstolkande är å ena sidan något som skolan kräver av ungdomarna, att eleven ska utveckla en livstolkning. Å andra sidan är det inte okej att uttrycka vilken livstolkning som helst. Vad sker i den sprickan?

– Jag har använt begreppet livsåskådning från 1970-talet och sätter in det i en skol- och samhällelig kontext som ser annorlunda ut, som är mångkulturell. Hur ser Sverige ut från sekulariseringssynpunkt nu när religionerna är i ropet? Man kan säga att vi lever i en tid där både sekularisering och dess motsats, sakralisering framträder. Jag har arbetat etnografiskt, följt 90 ungdomar under ett år, gjort fältanteckningar och gruppintervjuer som jag tolkat. Jag har intresserat mig för den offentliga arenan, den enskilda sidan av livstolkande och i vilken mån religionen blir svar på frågor om livstolkande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Allt som ungdomarna uttrycker – oavsett om de definierar sig som religiösa eller inte – följer tydligt skolans värdegrund. Skolan har verkligen lyckats föra ut demokrati, tolerans, jämlikhet etcetera. Dessutom, ungdomarna pratar om livstolkande som något individuellt valt, även om de är uppvuxna med religiösa föräldrar. Ingen i studien har heller valt någon annan linje än föräldrarna, ändå vill ungdomarna framhålla att de valt sin livstolkning av egen fri vilja. Däremot lägger ungdomarna in många betydelser i begreppen tolerans, demokrati och jämlikhet.

Vad överraskade dig?

– Det pågick intressanta samtal på andra arenor än på lektionerna. När kompisarna redovisade annat kunde det uppstå diskussioner längre ner i klassrummet, bänkkamrater emellan. Det framkom också en syn på lärare som politiskt korrekta, att man inte kan hysa vilka åsikter som helst inför alla lärare, till exempel när det gäller frågor om feminism och aga. Värdegrunden skiner igenom även här. Även om jag hade den bilden tidigare så förvånade det mig att talet om skolan som politiskt korrekt var så framträdande, trots att lärarna var oerhört lyhörda och skickliga i att hantera svåra situationer på ett professionellt sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma lärare på högstadiet och gymnasiet, de som arbetar med ungdomar i sin yrkesprofession samt föräldrar. Jag har försökt lista mig brett. Man kan läsa avhandlingens resultatkapitel om man inte vill ha diskursanalysen.

Gunilla Nordin

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Skolbibliotek

Välkommen till Skolportens konferens för dig som leder eller arbetar i Skolbibliotek! Delta på plats i Stockholm 6–7 maj eller digitalt via webbkonferensen 15 maj–5 juni. Ta del av den senaste forskningen och utvecklas i din yrkesroll. ERBJUDANDE! Bjud in rektor gratis på webbkonferensen.
Läs mer och boka
Åk F–Vux
6–7 maj

Tematiska projekt i fritidshemmet

I den här kursen som leds av Ann S. Pihlgren får du konkreta verktyg för att arbeta med tematiska projekt i fritidshemmet. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 749 kr ex. moms. Vi erbjuder rabatter för grupper. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk F–6
Dela via: 

Relaterade artiklar

Linnea Malmsten och Stina Hedlund

"Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre"

2013-03-28
Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Att använda skönlitterära texter inom undervisningen i biologi och naturkunskap

2012-09-12
Vilka fördelar och nackdelar finns det med att läsa skönlitterära texter för elever som studerar gymnasieämnena biologi och naturkunskap? Denna undervisningsmetod diskuterar Roland Jakobsson i sin artikel.

From risk to resilience. The therapeutic ethos in youth education

2012-10-04
I Kristiina Brunilas artikel diskuteras effekterna av terapeutiska åtgärder inom utbildningen i Finland, ett fenomen som redan existerar i Europa, Kanada och USA.

Understanding black academic attainment: Policy and discourse, educational aspirations and resistance

2013-03-28
Cecile Wrights artikel är ett inlägg i debatten om underpresterande svarta elever i brittiska skolor. Författaren menar att den nyliberala utbildningspolitiken som förs i Storbritannien, med sin betoning på konkurrens och valfrihet, har förvärrat redan befintliga ojämlikheter.
Nyhetskategorier

Vi måste vårda skolreformerna

2013-03-13
Låt nu rektorer och lärare ta kommandot över skolan och klassrummet, verktygen finns. Tidiga insatser, tydlig uppföljning av resultaten, välutbildade lärare, fokus på kunskapsuppdraget och mycket mer kommer att hjälpa eleverna att nå målen. Elever och lärare förtjänar nu att få lugn och ro för att arbeta med de satta reformerna, skriver Peder Wachtmeister (M),…
Nyhetskategorier

Naken kvinna gästade lektion

2013-02-27
En klass på Risbergska skolan i Örebro skulle måla ett porträtt av en naken kropp på en bildlektion. Då klev en naken kvinna in i klassrummet – som eleverna fick måla av. En elev och flera föräldrar reagerade kraftigt på innehållet i lektionen.

Örebroforskare: "En hel generation mår dåligt i onödan"

2012-04-11
Mer än tidigare kräver dagens skola att eleverna visar framfötterna i klassrummet. För blyga barn kan det vara en mardröm. – Jag tror det kan leda till att en hel generation med den här personlighetstypen mår dåligt i onödan, säger Nejra van Zalk, forskare i psykologi vid Örebro universitet.

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på Skolportens nyhetsbrev!

Vi ger ut kostnadsfria nyhetsbrev dagligen, veckovis och månadsvis. Breven sammanfattar nyheter och forskning inom olika områden.