Förskolebarn ser både lösningar och problem i naturen
Född 1972
i Stockholm
Disputerade 2015-03-06
vid Stockholms universitet
Naturvetenskap i tillblivelse: Barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid
Förskolebarn visar på en slående kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö – bara de får möjlighet att med stöd från pedagoger att utforska i naturen. Det visar Cecilia Caiman i sin avhandling om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Vi lever i en tid då frågor kring hållbarhet är högaktuellt. Jag är naturvetenskapsdidaktiker i botten och arbetar som lärare och förskollärarutbildare vid sidan av min forskning. Ämnet var på så vis självskrivet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid. Jag har studerat förskolebarn i naturen och förskolepedagoger i deras didaktiska arbete. Syftet med studien var också att utveckla didaktiska verktyg för att kunna utveckla och stödja barns lärande i naturvetenskap med koppling till hållbarhetsfrågor.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att förskolebarn i allra högsta grad identifierar både problem och möjligheter kring miljö och hållbarhet. Men det förutsätter att barnen får möjlighet att vara i spännande miljöer både inom- och utomhus och att de där har tillgång till material och stöd av pedagoger. Barn identifierar konflikter i sin närmiljö och finner konstruktiva lösningar. Exempelvis uppmärksammar barnen risken för ett fågelbo nära där byggjobbare monterar ett cykelställ. Här förhandlar barnen huruvida de ska prata med byggjobbarna alternativt flytta boet till ett lugnare område. De kommer så småningom överens om det senare alternativet eftersom det också är bra med ett cykelställ.
– Ett tydligt resultat är också att dessa diskussioner är en kollektiv process där pedagogernas uppgift är att ställa väl avvägda fördjupande frågor som kan föra barnens arbete vidare. Barnen utforskar också djurlivet på liknande sätt som biologer gör – de tittar på utseende, form och rörelser och skapar därigenom en ekologisk helhet där de ser hur djuren samverkar med varandra. Min studie visar även att barn tillsammans kreerar lösningar på miljörelaterade problem. I tecknandet visar barnen hur grodor kan räddas över vägen genom en tunnel, grodbarnvagnar eller trampolin som de kan hoppa på.
– Ett annat resultat är hur barn skapar kunskap genom den egna kroppen, ett exempel här är hur barnen trasar sönder en lerkonstruktion av en grodas insida. Lerflugorna i magen förvandlas inuti grodmagen och blir saft och slutligen ”proteiner” i barnens utforskande. Deras arbete visar sig vara en rätt avancerad matspjälkningsprocess. Världen brottas med stora klimatfrågor och mina resultat vittnar om att barn har en stark föreställningsförmåga som är oerhört viktig att värna om!
Vad överraskade dig?
– Det var enormt överraskade att barnen var så engagerade och att deras lärande inom naturvetenskapens områden var så avancerat. Dessutom ville de verkligen hitta lösningar på problem som uppstår.
Vem har nytta av dina resultat?
– Ämnesdidaktiker och verksamma inom förskolan. Jag hoppas att de didaktiska verktyg jag tagit fram för att främja ett kreativt och fördjupat lärande inom naturvetenskap och hållbarhet ska komma till användning i både skolan och förskolans praktik.