Lärarbristen är stor. Ändå föreslår regeringen att fler elever på gymnasiets yrkesprogram ska läsa mer svenska och engelska - för vilka lärare då? skriver Expressen på ledarplats.
Yrkeshögskolan är en del av lösningen för att rusta inför samhällets digitalisering och bör inte glömmas bort i de förslag som IT & Telekomföretagen lagt fram för att möta framtiden, skriver Martina Lindgren på Nackademin i en replik till Fredrik von Essen på IT & Telekomföretagen.
Det är bråttom att få tillbaka eleverna till yrkesprogrammen. Men om det ska lyckas krävs andra strategier än att krångla till det med mer undervisningstimmar för eleverna med längst och tuffast veckoschema, skriver Alf Solander, rektor för Tumba gymnasium i Botkyrka.
Fler branscher har stor brist på folk, samtidigt som många nyanlända har den erfarenhet som behövs. Nu startar många företag egna kompletterande utbildningar för att få in personal.
Trycket är stort på att utbilda fler poliser. Men i Växjö står nästan en tredjedel av platserna tomma på den utbildning som startade i januari. "Det är inte alls tillfredsställande, säger Jan Mill, biträdande studierektor på polisutbildningen i Växjö.
Hela 93 procent av de som tagit examen från en yrkeshögskola har jobb ett år efteråt. För Yrkesvux är siffrorna mörkare – där har bara lite över häften en etablerad ställning på arbetsmarknaden efter två år.
På ett år blev sex av sju elever på byggintroduktionsprogrammet i Lerum behöriga till det nationella byggprogrammet. En del av framgångsreceptet har varit att undervisa nyanlända elever och svenskfödda elever utan gymnasiebehörighet i samma klass.
Företaget Manovi i Varberg vill växa samtidigt som det råder brist på personal till verkstadsindustrin och pensionsavgångar väntar. Nu hoppas de att rekryteringar direkt från gymnasiet kan lösa ekvationen.