Andelen elever som tar examen ökar på de flesta yrkesprogrammen. Färre programbyten och högre meritvärden från grundskolan är två förklaringar menar Skolverket. Vi publicerar resultaten för alla yrkesprogram.

Trots svårigheterna att genomföra LIA är Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson nöjd med hur utbildningsanordnarna hanterat sitt uppdrag under pandemin.

Görs kurserna obligatoriska höjs statusen på yrkesförberedande program. Många elever vill ha möjligheten till fortsatta studier och väljer därför bort yrkesprogrammen, skriver läraren Anders Andersson.

Intresset för industritekniska programmet är trots kampanjer fortfarande lågt, skriver Yrkeslärarens redaktör Björn Andersson.

Vissa får ingen tid alls för apl, medan andra har precis tillräckligt med tid. Och på en del arbetsplatser blir tidsfrågan en dragkamp, skriver yrkesläraren Malin Nyberg.

I den här rapporten har Skolinspektionen granskat hur olika gymnasieskolor gör det möjligt för elever på yrkesprogram att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildning. (pdf)

Elever på yrkesprogram måste själva välja om de vill läsa behörighetsgivande kurser för att få högskolebehörighet. Men ofta skiljer sig möjligheterna mellan kvinnodominerade och mansdominerade program.

Åtta av tio företagare har svårt att rekrytera och år 2035 kommer Sverige att sakna närmare 300 000 yrkesutbildade, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. För att lösa problemen lägger företag miljardbelopp på egna utbildningar.

I rapporten beskrivs företag som startar egna skolor, branscher som bygger strukturer för att få skola och näringsliv att komma närmare varandra samt företag som tar emot elever på apl – arbetsplatsförlagt lärande. De intervjuade representerar olika branscher. (pdf)

Sverige behöver många fler yrkesutbildade och vi måste utbilda nu. Men om vi ska vi få fler ungdomar att se yrkesutbildningar som ett naturligt förstahandsval behöver det ske en rejäl attitydförändring i hela samhället, skriver Academedias Susanne Christenson, Roger Karlsson och Malin Bergland.

I den här rapporten studerar Vivika Halapuu hur striktare behörighetskrav till gymnasie-skolan, som introducerades med reformen Gymnasieskola 2011, påverkade elever med låga skolresultat. Rapporten visar att elever som på grund av de skärpta behörighetskraven inte kom in på gymnasieskolans yrkesprogram i hög utsträckning började sina gymnasiestudier på ett introduktionsprogram istället. (pdf)

De högre behörighetskraven till gymnasieskolans yrkesprogram ökade andelen elever på introduktionsprogrammen, samt studiesvaga pojkars sannolikhet att komma in i aktivitetsersättningssystemet. Det visar en ny rapport från IFAU.