När Anna Ekström höll presskonferens på måndagen om hur gymnasieutbildningen bör dimensioneras för att svara mot kompetensbristen i gymnasieyrken, försöker hon och regeringen hämta tillbaka det utbildningssystemet förlorade när högskolebehörigheten på yrkesprogrammen plockades bort, skriver Arbetsvärldens reporter Ewa Persson.

I propositionen föreslår regeringen att alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. (pdf)

En större andel av gymnasieeleverna bör gå utbildningar som leder till jobb och det ska skolhuvudmännen ta större ansvar för, anser regeringen.

Arbetsmarknadens behov ska styra mer för att fler som går i gymnasiet ska få jobb, enligt förslaget. Kommuner ska även åläggas att samarbeta med minst två andra kommuner för att planera och erbjuda gymnasieprogram, i syfte att skapa ett likvärdigt gymnasieutbud över hela landet.

Snart är det dags för länets 2 400 niondeklassare att göra sitt gymnasieval. Den som väljer att läsa ett yrkesprogram kommer att ha goda förutsättningar att klara sig fint på arbetsmarknaden i framtiden, skriver Ulrica Bennesved, Svenskt Näringsliv, m.fl.

Fungerande yrkesprogram ger jobb och motverkar segregation. Här måste Sverige bli mycket bättre, skriver DN:s ledarredaktion.

En ny studie från Ungdomsbarometern, på uppdrag av Trä- och Möbelföretagen (TMF), visar att nästan varannan ungdom upplever press från föräldrar att läsa ett högskoleförberedande program. Samtidigt tror hälften av ungdomarna att många unga skulle må bättre om de gick en praktisk utbildning.

En intern utredning från Blekinge Tekniska Högskola visar att minst 15 studenter på sjuksköterskeprogrammet ska ha examinerats felaktigt, någonting som Sydöstran rapporterar om under lördagen.

Varannan ung pressas att välja högskoleförberedande program istället för yrkesinriktade på gymnasiet, visar en undersökning som gjorts bland 500 ungdomar.

Bristen på kompetent personal kostar samhället 2,8 miljarder kronor — vi veckan. Allvarligast är bristen på gymnasialt yrkesutbildade. Nu måste modellen för yrkesutbildning göras om, skriver representanter för Svenskt Näringsliv.

Som jag tillsammans med kollegor skrivit om på annat håll, är grundproblemet oviljan att reformera det svenska extrema marknadsorganiserade och dysfunktionella utbildningssystemet från grunden. Snarare försöker politiker lappa och laga, skriver Andreas Fejes, professor vid Linköpings universitet.

Rapporten konstaterar att den gymnasiala yrkesutbildningen i Sverige lider av sex huvudsakliga problem. (pdf)