I dag publicerade Skolverket statistik som visar att andelen elever som tar examen minskar på 11 av 12 yrkesprogram. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att höja kunskapsresultaten i svensk skola och för att stärka förutsättningarna för de elever som har de största utmaningarna.

Andelen elever med examen minskar på 11 av 12 yrkesprogram år 2024. På de högskoleförberedande programmen är examen i princip oförändrad. (pdf)

Ny statistik över betyg och studieresultat i gymnasieskolan visar att andelen elever med examen inom tre år från yrkesprogrammen har minskat. En orsak till denna nedgång är att andelen elever som har blivit underkända i kursen matematik 1 har ökat.

Att ersätta yrkesintroduktion med nya yrkesprogram riskerar att få negativa konsekvenser för elever med svåra skolerfarenheter, skriver yrkesläraren Emil Karlsson. Men framför allt anser han att vi måste inse och acceptera att vi är olika individer, men lika viktiga för samhället.

Det viktigaste är inte att elever kommer in på gymnasiet. Det viktiga är att de kommer ut som anställningsbara och aktiva samhällsmedborgare, enligt Kent Andersson som berättar om sina åsikter om det nya yrkesprogrammet.

Andelen som söker yrkesprogram har ökat något inför det här läsåret. Men en utmaning är att få fler unga att välja program där det finns gott om jobb. "Det finns stereotyper och fördomar som påverkar valen", säger Mikaela Zelmerlööw, Skolverket.

Tuffa tider i byggbranschen gör att få byggelever tar sig ut som lärlingar för att avsluta sin utbildning. I Västerbotten får bara hälften en lärlingsplats.

Regeringens förslag om att införa en yrkesskola väcker både möjligheter och frågor. Yrkeslärarna Eva Bida och Magnus Fasth reflekterar över vad de nya programmen kan innebära för elevernas framtid, anställningsbarhet och hur det kan påverka undervisningen.

Vad skulle det nya yrkesprogrammen få för effekter för elever, skola och samhället i stort? Vi frågade fyra lärare och två forskare om deras syn på saken.

Alla yrkesprogram har sin egen historia. Barn- och fritidsprogrammet började utkristallisera sig i slutet av 1800-talet, med barnträdgårdslärarinnor och arbetsstugor.

Mats Ek, yrkeslärare på el och energiprogrammet, är försiktigt positiv till förslaget om nya yrkesprogram, med mer fokus på yrkesämnen och mer tid för praktiskt lärande. Samtidigt ser han risker med sänkta krav på förkunskaper.

Helt nya och mindre omfattande yrkesprogram – med speciella yrkesprov. Så vill regeringens utredare få fler elever att klara av gymnasieskolan. "För att dessa nya program ska lyckas behövs nationell reglering och tillräckliga resurser", säger Sveriges Lärares Anna Olskog.