Det kan inte vara valet av eftergymnasial utbildning som ska styra möjligheten till att få en studentbostad. Så är det tyvärr i dag i Göteborg, skriver Pia Enochsson, Myndigheten för yrkeshögskolan.
För gymnasieelever som är skoltrötta kan en praktisk utbildning på en arbetsplats vara ett alternativ. Med en ny metod får de nu också ett skriftligt intyg på vad de har lärt sig.
Flera av Hjalmar Strömerskolans gymnasieutbildningar i Strömsund hamnar i topp när länets gymnasieskolor jämförs. Det visar årets undersökning från gymnasiekvalitet.se. Mest utmärker sig Industritekniska programmet där alla före detta elever i undersökningen hade jobb två respektive fem år efter examen.
Flera inriktningar inom hantverksprogrammet på Bäckadalsgymnasiet i Jönköping skrotas till hösten efter politikernas beslut. Magnus Boström, rektor på gymnasieskolan, tycker det är synd. - Det är fina utbildningar och jag tycker det är jättetråkigt att de försvinner, säger han.
Trots dåliga tider ser det ljust ut för vissa. Störst chans till jobb i Avesta har unga mellan 18 och 24 år med kortare eftergymnasial utbildning. - Jag vill ut fort i arbetslivet , säger Frida Johansson, 19, på KYH-utbildningen i Koppardalen.
Många gymnasieskolor i länet har svårt att fylla platserna. Men det finns skolor som går mot strömmen. Liljaskolan i Vännäs har på drygt tjugo år växt med 1 000 elever.
I Danmark är utbildning och arbetsliv sammankopplat i ett lärlingssystem som skapar framtida jobbchanser för eleverna. Samma modell bör prövas i Sverige med början i Skåne, skriver Lari Pitkä-Kangas, (MP) Malmö stad, och Anders Åkesson (MP), Region Skåne.
Eleverna på bygg- och anläggningsprogrammet på Ullvigymnasiet i Köping är på väg mot en livsfarlig bransch där en dödas varje månad och tusentals skadas varje år.