Lärlingsprogram är sedan 2011 en permanent del av den svenska gymnasieskolan. De är tänkta som ett alternativ för de ungdomar som vill ha en snabb och praktisk väg in i ett yrke. Men antalet sökande till lärlingsprogrammen har sjunkit rejält sedan starten, och en stor del av de som börjar hoppar av under utbildningens gång.
Skolverket utvecklar nu en nationell handledarutbildning för att öka kvalitén i det arbetsplatsförlagda lärandet. Tanken är att handledare på arbetsplatser runt om i Sverige ska kunna genomföra utbildningen från sin dator från och med i höst.
Så visst är det bra att satsa på lärlingsutbildning. Men andra åtgärder har nog större möjligheter att bidra till att lösa problemet med alltför många arbetslösa ungdomar. Det skriver Yngve Sunesson på ledarplats.
Allt färre elever börjar på lärlingsutbildningarna och dessutom hoppar många av. Trots kritik från näringsliv och lärare håller regeringen fast vid lärlingsspåret.
Det finns ett systemfel i dagens lärlingsutbildning som får arbetsgivarna att känna sig bakbundna. Det är en av slutsatserna i SNS-rapporten ”Lärlingsutbildning – en väg till arbetsmarknaden?”.
Att tvinga folk att plugga fast de inte vill är en sorts intellektuellt fängelsestraff. Det är viktigt att elever får chansen att utbilda sig utan att samtidigt fjättras vid en skolbänk, skriver Erik Helmerson.
Många vill gärna se en större satsning på lärlingsutbildning. Viktigt är då att man drar lärdom av erfarenheterna från de länder som redan har omfattande lärlingsutbildning, skriver professorerna Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö.
Många vill gärna se en större satsning på lärlingsutbildning. Viktigt är då att man drar lärdom av erfarenheterna från de länder som redan har omfattande lärlingsutbildning, skriver professorerna Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö.