Relevant för utbildningen och ett kvitto på att eleverna kan rätt saker. Det tycker lärare om gymnasiearbetet. Men vad blir egentligen skillnaden mot tidigare?

Ska yrkesprogrammen ge obligatorisk högskolebehörighet? Det beror på vem av de skolpolitiska företrädarna man frågar. Möt Ibrahim Baylan, S, och Tomas Tobé, M.

Regeringen vill fixa lärarbristen. Examensbonus för NO- och speciallärare och fler platser på lärarutbildningen är några förslag. Bristen på yrkeslärare verkar däremot ha glömts bort.  

Kommunerna gör för lite för att bygga ut lärlingsutbildningarna. Och fack och arbetsgivare måste göra mer för att öka platserna i yrkesintroduktion för unga, hävdade finansminister Anders Borg (M).

Brister i särskilt stöd och för sen kontakt med arbetslivet. Det är några orsaker till avhopp från gymnasieskolans yrkesprogram, visar en granskning av Skolinspektionen.

För att minska risken för avhopp måste 60 av 64 granskade gymnasieskolor med yrkesprogram utveckla sitt arbete. Det konstaterar Skolinspektionen i en ny rapport.

Anders Johannesson är rektor på Praktiska gymnasiet i Karlstad, där 70 procent av studenterna redan har fått jobb.

Lärlingarna ska bli fler och företagen kan få ta över ansvaret för utbildningarna. Men varför ska vi ha mer av det som få vill ha?

Även Arbetsmiljöverket har riktat kritik mot Dansforum och bedömer att skolan inte har kompetens att själv rätta till bristerna.

Bristerna kvarstår. Det slår Myndigheten för yrkeshögskolan fast som tidigare riktat allvarligt kritik mot Dansforum. Nu riskerar Performing Arts School att förlora sitt statsbidrag på sex miljoner kronor.

Malmö yrkeshögskola ger inte upp kampen för sin fortlevnad, även om det såg dystert ut när skolan fick avslag på alla sina utbildningsansökningar.

Socialdemokraterna och LO har tagit fram en gemensam strategi för att stärka yrkesutbildningen.