Att bygga och sälja lekstugor är bra träning för byggelever. På Brinellgymnasiet i Nässjö går pengarna dessutom till välgörenhet.

Avhoppen från gymnasiet är många och unga har svårt att få jobb. Kan college­utbildningar vara räddningen?      

På senare år har ungdomar ratat yrkesprogrammen. Och lärlingsprogrammen har inte gjort den succé som politiker och Skolverket hoppats på. Men i år syns en liten ljusning - fler unga valde i höst att börja något av lärlingsprogrammen.

Medan de traditionella yrkesprogrammen lockar en lägre andel elever, väljer fler en lärlingsutbildning. Antalet lärlingar i gymnasieskolan har ökat från 6.000 förra hösten till 7.300 detta läsår, enligt Skolverket.

Den svenska byggbranschen skriker efter plåtslagare. Därför behövs det fler utbildningar i plåtslageri och bättre information om framtidsyrket i landets grundskolor, skriver Thomas Dahlberg, vd Entreprenörföretagen.

Nina Andersson Brynja är utredare på LO och har undersökt yrkesprogrammen på gymnasiet. Hon tycker att kvalitén på utbildningen måste höjas.

Då, i juni 2013, tog 20 förväntansfulla barn- och fritidselever studenten från Voxnadalens gymnasium. Men i dag, ett och ett halvt år senare, arbetar bara tre av dem i förskolan.

Allt färre söker sig till yrkesprogrammen, men åsikterna om orsaker och lösningar går isär. "En viktig del är att få tillbaka högskolebehörigheten", säger gymnasieminister Aida Hadzialic till Skolvärlden.

Antalet elever som börjar ettan på gymnasiet ökar. Men på yrkesprogrammen är det tvärtom.Gymnasieeleverna har blivit allt färre de senaste åren och blir det fortfarande totalt sett. Men nu är det på väg att vända, visar nya siffror från Skolverket.

Gymnasieskolans yrkesprogram fortsätter att tappa elever. Sedan 2008 har andelen elever som går första året på ett yrkesprogram minskat från knappt 37 till drygt 27 procent, enligt Skolverket.

LO och Socialdemokraterna har det tyska lärlingssystemet som en förebild i jobbpolitiken. Men de tyska erfarenheterna av lärlingsutbildningarnas akademisering ­avskräcker, skriver Arne Engström, docent.

Se lärlingstiden som en utbildningsanställning och anpassa lönen därefter, och släpp in företag utan kollektivavtal. Då kan vi minska både ungdomsarbetslösheten och kompetensbristen hos företagare, skriver Kjell Erneman och Staffan Blixt, Företagarna.