Elever som känner sig ensamma eller saknar vänner på rasterna har högre risk att inte få godkänt samma år. Det visar en studie som Friends har gjort tillsammans med Örebro universitet, skriver företrädare på DN Debatt.

Barn som är ensamma i skolan löper större risk att få icke godkänt och därmed inte bli behöriga till gymnasiet. Även mobbning och skolk är faktorer som påverkar skolresultaten negativt.

Elever som känner sig ensamma eller saknar vänner på rasterna har högre risk att inte få godkänt samma år. Det visar en studie som Friends har gjort tillsammans med Örebro universitet, skriver företrädare på DN Debatt.

Den som saknar vänner och den som mobbar eller utsätts för mobbning löper en kraftigt utökad risk för att inte nå behörighet till gymnasiet. Det visar ny forskning från Friends och Örebro Universitet. Den helt unika studien som presenteras idag gäller betygen i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Studie om hur erfarenheter av mobbning, skolk och socialt umgänge inverkar på elevers skolprestationer. (pdf)

Barn som uppger att de är ensamma, som saknar socialt umgänge på rasterna, har tre gånger högre risk att få icke godkänt samma år. Det visar vår nya studie som fokuserar på hur elevers sociala sammanhang i skolan påverkar gymnasiebehörigheten, skriver företrädare för Friends och forskare från Örebro universitet.

Education ministers urged to investigate after failed trusts leave pupils in limbo.

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men genom utbildning, att testa sig fram – och att hela tiden involvera föräldrarna – har hon hittat vägar som fungerar.

I år är det Unicef Sveriges tur att ta emot Akelius donation. Pengarna ska läggas på utbildningsinsatser för barn i katastrofdrabbade länder. "Vi är oerhört glada, det här ger stora möjligheter att hjälpa fler som drabbats av humanitära kriser”, säger Véronique Lönnerblad på Unicef Sverige.

Antalet unga som hör av sig till BRIS har ökar efter att kampanjen #metoo drog igång. Frågorna handlar om sex, gränser och om övergrepp.

Trots att en kvarts miljon unga beräknas leva under hedersförtryck i Sverige idag är det få lärare på länets högstadieskolor som pratar med sina elever om hederskultur på sex och samlevnadslektionerna. Så kan lärare upptäcka att elever lever under hedersförtryck.

Hederskulturen i Sverige är ett resultat av isolation och självsegregering. Det är dags för politiker att lämna idén om Sverige som jämställdhetsidyll. Religiösa skolor som segregerar barnen från majoritetens barn är grunden till ett könsapartheid i Sverige. Det måste stoppas, skriver Amineh Kakabaveh (V).