Fokuserar vi för mycket på eleverna i skolan? Borde vi fundera mer över undervisningen? De frågorna ställer sig läraren Linn Hörnfalk i ett blogginlägg.
På Kroksbäcksskolan har man under flera års tid, gång på gång, slagit prognosen som säger hur många elever som blir behöriga till gymnasiet. "Det handlar om att ha höga förväntningar och att skapa en känsla hos eleverna att de vill lära sig och att det är viktigt", säger Per Andersson, rektor.
Tio år av krig har tvingat ut miljontals syriska barn i arbete. Tvångsgifte av barn och rekrytering av barn som soldater är andra negativa effekter av den långdragna konflikten. Det konstaterar Bo Viktor Nylund, landchef i Syrien för FN:s barnfond Unicef.
Vi går mot en digitalisering av samhället, vilken även skolan är en del av. Det blir allt vanligare att varje elev har tillgång till en surfplatta eller dator. Detta gör det relevant att diskutera i vilken omfattning dessa ska användas och till vad, för att bäst gynna elevernas lärande, skriver läraren Janina Skeppström.
I månadsskiftet januari-februari genomförde vi en undersökning bland personal i skolan om pandemins påverkan under vårterminen. Sammanlagt inkom drygt 3 100 svar. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde störst påverkan när det gällde möjligheterna för eleverna att genomföra prao och apl. Personalen upplevde också att deras förutsättningar för en god arbetsmiljö och för att genomföra sina…
Det är dags att kartlägga konsekvenserna av den förändrade undervisningen i svensk skola under pandemin medan erfarenheterna fortfarande är tydliga för de som påverkats och fortfarande påverkas, skriver centerpartisterna Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen.
Under de senaste tre decennierna har svensk skolutveckling backat fler än femtio år. Sverige har infört ett nytt parallellskolesystem och återskapat den gamla katederundervisningen från 1950-talet. Det skriver Rolf Ekelund, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare.
Med anledning av coronapandemin har Skolverket intervjuat huvudmän för grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan. Intervjuundersökningen visar bland annat att viss planerad undervisning inte kunnat genomföras och att det finns en risk att elever inte får de kunskaper de normalt skulle ha fått under vårterminen. (pdf)