Är utbudet på den växande värdegrundsbuffén verkligen viktigare än skolans redan alltför nedprioriterade kärnuppdrag: ämnesavgränsad undervisning? Det frågar sig gymnasieläraren William Malmsten.

Regeringen vill att barnen går längre dagar i skolan. Var ska tiden tas ifrån? Lärarna är redan utarbetade som det är, skriver Ledarredaktionen.

Diskussioner om terrorattacken i Bryssel och Israel och Palestina gick överstyr – läraren och eleverna hamnade i bråk. Enligt flera elever i klassrummet berättade läraren att hon fick lust att bränna koranen på stortorget. Läraren har erkänt att hon sagt det och skolan gjorde en internutredning.

Hennes insikt om hur man bäst representerar Sverige och vad undervisning i svensk skola är, är alltså obefintlig, skriver läraren Björn Svensson i en replik på Susanne Nyströms nya ledare i Dagens Nyheter.

Det är lätt att hålla med om Helena Wallbergs slutpoäng. Vi instämmer helt i att ”[…] viktigast av allt [är vad det som lärare gör] får för effekter på elevers lärande.” Det är därför vi behöver granska ansatser som ”differentierad undervisning” (DU) och ”anpassning till elevers olika lärstilar” och vad de resulterar i, när de översätts…

På Hässelby Villastads skola har ämnesövergripande undervisning bidragit till både djupare och bredare kunskap. ”Och måluppfyllelsen bland eleverna är högre, det märks tydligt”, säger försteläraren Shireene Wessel.

Tjat och krav från föräldrar motverkar elevernas och skolans mål. Det skriver Martin Tunström på ledarplats.

Hela idén med att elever kan få F i en nybörjarkurs i ett gymnasieämne och ändå fortsätta till fortsättningskursen är absurd. Men ingen reagerar längre på det, skriver läraren Filippa Mannerheim.

Tre tunga forskare har slagit larm om att flera av de bärande delarna av den svenska skolan bygger på myter och pseudovetenskap. Nu svarar Skolverkets Peter Fredriksson på kritiken. Och han ger forskarna rätt på sju av åtta punkter.

Det är vinst- och marknadsskolan som gör att lärare utsetts för orimliga krav från elever och vårdnadshavare, skriver Sveriges Lärare i en ny rapport. Helt fel, replikerar Marcus Strömberg, Academedia.

Skolverket föreslår i en rapport till regeringen att elever i årskurs 1-3 ska få mer undervisningstid, framförallt i svenska och matematik. ”De är trötta som det är, så att lägga på en massa annat i bara ämnen, det kommer att bli för mycket”, säger läraren Richard Liljander.

Svensk skola har inte tid och råd med att lärare måste lägga tid på kundservice. Skollagen måste skrivas om så att föräldrars utrymme att påverka undervisningen minskar, kräver Sveriges Lärare.