Lærer Eirik Gripp Bay mener man må slutte å diskutere KI-juks og heller snakke om hva læring egentlig er.

Hur kan adhd påverka lärandet för individen? Vilka strategier i undervisningen kan stötta den som arbetar i förskola, skola och vuxenutbildning för att skapa en miljö som gör det möjligt att lära sig så bra som möjligt? Om detta samtalar professor Lisa Thorell och Helene Fägerblad, rådgivare på SPSM. (webbradio)

Hur kan autism påverka lärandet för individen? Vilka strategier i undervisningen kan stötta den som arbetar i förskola, skola och vuxenutbildning för att skapa en miljö som gör det möjligt att lära sig så bra som möjligt? Hör Svenny Kopp, forskare och läkare och Danijel Lukic, rådgivare på SPSM. (webbradio)

Internationella studier visar att läsprogram för en hel klass som avsiktligt fokuserar på unga barns läsmotivation och grundläggande färdigheter förbättrar både motivationen och färdigheterna mer effektivt än program som enbart inriktar sig på grundläggande färdigheter, skriver Eva Wennås Brante, Malmö universitet.

Sedan höstterminen 2022 finns ett tillägg i Läroplanen om att skolor inte bara ska behandla hedersfrågor i sex- och samlevnadsundervisningen, utan det ska genomsyra hela skolans undervisning. Hör reportage av Sveriges Radios Katarina Gunnarsson. (webbradio)

När jag läser HP Trans text så brister något. Det är en stor skillnad på att vara stöttande förälder i samband med läxor och prov och på att ägna stor del av den lediga tiden till att täcka upp för skolans uppenbara brister, skriver föräldern Charlotte Mörner Sten i en replik.

Danmark är det land i Europa där skolelever använder mest skärmar i undervisningen. Nu har den danska regeringen presenterat förslag på hur användningen ska minska. Bland förslagen finns en helt mobilfri skoldag och spärrad tillgång till irrelevanta hemsidor.

 Östersund har anställt en förstelärare med uppgift att sprida det samiska perspektivet. "Biologi, historia, samhällskunskap… det finns ett samiskt perspektiv på allt men som glöms bort", säger försteläraren Åsa Blomqvist.

Elever i behov av särskilt stöd får inte det. I stället tvingas lärare anpassa sin undervisning så mycket att själva lärandet uteblir. Det menar lärarna Hanna Garberg och Fredrik Sandström som redan nu ser konsekvenserna av alla nivåsänkande anpassningar.

Fyra elever med npf-problematik, en hemmasittare, två som inte pratar någon svenska alls, tre som ligger på gymnasienivå samt en som går anpassad grundskola. Plus cirka femton som behöver ”vanligt” stöd. Mitt i allt står högstadieläraren Anna Smit och undrar: ­”Var ska jag börja?”

Elevernas olika kunskapsnivåer och behov är ­närmast oändligt många. Dessutom är många klasser ­alldeles för ­stora. Tre av fyra lärare hinner inte anpassa sin ­undervisning så att den fungerar för alla elever, visar Ämnesläraren stora granskning.

Gør jeres skole mobilfri og sørg for at spærre adgangen til ikke-relevante hjemmesider. Det er 2 af 12 nye anbefalinger fra Stuk til skolernes brug af skærme.