Det krävs en realistisk syn på hur tekniken påverkar vår hjärna om vi ska vi ta vara på digitaliseringens möjligheter. En yrvaken teknikoptimism har gjort att skolarbetet idag präglas mer av kopiering än fördjupning, skriver Elias Granath och Joakim Sveland från Informationspedagogerna.

Tre pedagoger på Stora Hammars skola i Vellinge bestämde sig för att testa ett nytt arbetssätt. Idag genomsyrar det kooperativa tänkandet alla deras lektioner och förutom att elevernas engagemang ökat, har de fått en klass med ovanligt bra sammanhållning.

”Det som är nödvändigt för en del är bra för alla”. Med den devisen förändrade Marie Nilsson och Malin Behrenfeldt på Södermalmsskolan sin undervisning för att höja elevernas resultat och förbättra arbetsmiljön. Deras arbetssätt med generella anpassningar för alla elever har visat sig framgångsrikt både för lärare och elever.

På Enbacksskolan i Tensta har eleverna i årskurs 9 högre resultat än snittet i Stockholms stad och presterar långt över de flesta skolor med liknande förutsättningar. LÄRA Stockholm besökte skolan för att ta reda på vad det beror på.

Låt föräldrar och elever få välja den pedagogik som tilltalar dem. Det finns inte en skolform som är den bästa för alla, skriver Jens Peter de Pedro i en replik till läraren Isak Skogstad.

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Rektor efter rektor har bedömt att läraren är olämplig för yrket. Ändå har hen fått behålla legitimationen och kunnat gå från anställning till anställning.

Trots att katederundervisning och faktakunskaper anses vara förlegade finns det gott om bevis från hjärnforskningen för att det faktiskt fungerar bättre än vad vi tror, skriver läraren Isak Skogstad.

Med sin nya bok ”Lärare ­– En handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.