Läraren Johan Alm vill guida landets lärare att bli bättre på att skapa ett likvärdigt lärande i klassrummet. "När lärare uttrycker sig abstrakt och otydligt skapar väldigt mycket olikvärdighet", säger han.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) följer ökningen av antalet svenska skolor som undervisar på engelska: "Vi drar i nödbromsen om det behövs", säger hon.

Antalet engelskspråkiga skolor i Sverige ökar stort. "Det finns risk för att det leder till att det svenska skolsystemet blir ytterligare segregerat", säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Att det finns ett stort antisemitism-problem i Sverige är alldeles uppenbart. Men frågan är hur vi kommer till rätta med det. Stora förhoppningar ställs till olika typer av upplysningsaktiviteter och – inte minst – att skolan ska spela en central roll för detta. Ledarsidans Fredrik Johansson diskuterar ämnet med religionsvetaren Eli Göndor och forskaren Christer…

Regeringen och samhället ger inte det stöd som krävs för att lärare ska känna sig trygga att undervisa om demokrati och yttrandefrihet. Det säger de svenska lärarfacken som nu kräver ett starkare rättskydd för lärare.

Kommuner köper allt oftare in konsultmodeller för att mäta skolresultat, från lektions­kvalitet till lärarinsatser. Har specialpedagoger blivit en bricka i det spelet?

Gymnasieläraren Björn Westerström har blivit dödshotad av en elev med starka antisemitiska åsikter. Men att backa från diskussioner om hatstrukturer i klassrummet är otänkbart för honom. "Det vore jättefarligt. Då skapar vi en sorts tolerans för hatstrukturerna", säger han.

Et fransk terrordrab på en underviser, som viste sine elever Muhammed-tegninger i en time om ytringsfrihed, samt trusler mod en dansk lærer, som ville gøre det samme, har genantændt diskussionen i Danmark: Skal danske elever se Muhammed-tegninger? Nej, mener skoleledernes formand.

Enligt Christer Mattsson, forskare vid Göteborgs universitet, upplever många lärare att kontroversiella frågor är svåra att undervisa i. Men skolor som ordnar temadagar om sexualitet eller Förintelsen begår ett misstag, enligt honom.

Bristfälliga kunskaper i privatekonomi kan – om det vill sig illa - slå hårt mot den enskilda individen under livets gång. Ändå händer inget i frågan om en starkare ställning för privatekonomiämnet i skolan. Det är dags att ändra på det. Inför mer fonder och mindre sås i hem- och konsumentkunskapen, skriver Frida Bratt, sparekonom.

DN avslöjade att grundskolan Dibber international Sollentuna började undervisa på engelska utan att ha tillstånd från Skolinspektionen – något som nu lett till att utbildningsnämnden agerat. Reportern Peter Letmark berättar i Studio DN om språkbytet som väckt starka reaktioner. (webb-radio)

Sedan höstterminen drog igång i augusti är gymnasieeleverna tillbaka i klassrummen, något som innebär en ny situation för lärarkåren som måste leda coronaanpassad undervisning.