I en färsk enkätundersökning från Lärarförbundet framkommer att bara en av tre lärare anser att politiker har mycket eller ganska stort förtroende för lärarkåren. Det kan jämföras med att två av tre lärare upplever att förtroendet för lärare bland föräldrar är mycket eller ganska högt.

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning. "Det är naturligtvis inte bra", säger Peter Fredriksson, Skolverket.

En ny studie av Svenskt Kvalitetsindex att föräldrarna överlag ger skolan höga betyg. "Jag är inte förvånad", säger läraren Niklas Mörk.

Förskolan och gymnasieskolan hamnar på plats två och tre när Sveriges invånare tycker till om välfärdstjänsterna. Grundskolan ligger också mycket bra till, men mest nöjd är medborgarna med vatten och avlopp.

Visa intresse. Passa tider. Samarbeta med kollegor. Det är, enligt företagen, de tre viktigaste egenskaperna hos nya, unga anställda. Och skolan måste bli bättre på att odla de egenskaperna hos ungdomarna innan de kommer ut i arbetslivet, visar en undersökning av Skolverket.

"Jag vill gratulera alla skickliga lärare, skolledare, elever och alla andra som arbetar med skolan i Malå. Det är genom ett långsiktigt fokus på skolutveckling på alla nivåer – från föskolan till gymnasiet – som man når de höga placeringarna," säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i ett pressmeddelande.

Lärarförbundet har i sin årliga rankning av skolkommuner i landet utsett Hammarö till den bästa i Värmland. Kommunen är rankad som fyra i hela landet.

Ovanåker är bästa skolkommunen i Hälsingland. Kommunen placerar sig överlägset bäst i den lokala konkurrensen, precis som förra året. Grannkommunen Bollnäs rasar ned i listan och är sämst i landskapet.

Sveriges bästa skolkommun 2016 är skånska Vellinge kommun. För tredje året i rad toppar Vellinge Lärarförbundets årliga rankning Bästa skolkommun. På andra plats kommer Varberg och på tredje plats Båstad. Rankningen är den största i sitt slag och baseras på 13 kriterier.

Under 2000-talet faller sedan svenska högstadie-och gymnasieelevers resultat i samtliga delmoment och undersökningar utom en, vilket tyder på en både trendmässig och omfattande försvagning av det svenska skolsystemet.

I slutet av 2016 kommer resultaten från nya skolundersökningar. För att kunna dra vettiga slutsatser av dessa har vi gjort en kartläggning av tidigare mätningar. Vi ser klara bevis för att resultaten faller och att det rör sig om kunskapsförsämringar både i absoluta och relativa tal, skriver Magnus Henrekson och Sebastian Jävervall.

Att skolorna i Karlskoga dras med dåliga resultat är ingen nyhet. Nu presenteras en studie om lokalsamhällets attityder till skola och utbildning som visar att problemen kanske inte främst finns hos eleverna.