Mellan- och högstadieelever har laglig rätt till två timmars extra undervisning per vecka, för att få läxhjälp, ta igen en missad lektion eller fördjupa sig. Men skolorna är dåliga på att ge alla elever den tiden, visar Skolinspektionens granskning.

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i arbetet med den extra studietiden, med särskilt fokus på rektors och lärares ansträngningar för att utforma och genomföra en undervisning som motiverar elever till att ta del av den extra studietiden och kompenserar för elevers olika förutsättningar. (pdf)

Det är centralt för en positiv samhällsutveckling att fler elever lyckas i skolan. Stöd och stimulans inom timplanen är centralt. Utöver detta ska skolor sedan juli 2022 erbjuda elever från åk 4, att frivilligt delta i undervisning i form av extra studietid. Skolinspektionens granskning visar dock att skolor brister i detta.

Längre arbetstid, större elevgrupper. När den nya timplanen nu trätt i kraft i grundskolan sker det med många oönskade effekter för lärarna. – Att vi får betala reformen genom merarbete är häpnadsväckande, säger Hans Olofsson, ordförande i Historielärarnas förening.

Vår nya rapport visar att elevernas behov är lågt prioriterade när undervisningstiden fördelas mellan olika kurser, skriver Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand från Sveriges Lärare.

När timplanerna avskaffades på gymnasiet var ett av argumenten att garanterad undervisningstid skulle vara flexibelt och utgå från elevernas behov. Så blev det inte. "Hanteringen av undervisningstid sker schablonmässigt utan hänsyn till eleverna", säger Anne Pihlo, Sveriges Lärares nationella skolformsförening för gymnasiet.

Behovet av kulturell verksamhet bör bekräftas, inte kväsas, i en uppdaterad skola, skriver Bildlärarnas riksförening om förslaget för en ny timplan.

Det finns goda argument för att stryka elevens val från grundskolans timplan men det är orimligt om det skall leda till att musikklasser inte längre kan finnas kvar. Promemorian om bättre anpassad undervisningstid i grundskolan bör därför återremitteras till Skolverket för ytterligare utredning, skriver Nwt.se på ledarplats.

Utan en timplan med elevens val blir det svårt för Ånestadsskolan att fortsätta med två 100-poängs gymnasiekurser i spetsutbildningen. "I fortsättningen kanske vi bara kan ha en kurs", säger Sandra Wahlström, biträdande rektor i årskurs 7–9.

Regeringens besked att den nya timplanen för grundskolan införs först hösten 2024 möts med frustration bland historielärarna. "Vi tycker det här är väldigt sorgligt och märkligt", säger Anders Persson, ordförande i Historielärarnas förening.

Skolminister Lotta Edholm (L) och tidigare utbildningsminister Anna Ekström (S) lägger korten på bordet om varför lärarna måste vänta två år på en timplan som matchar innehållet i kursplanen.

Sveriges Lärares förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand kritiserar beskedet att lärarna får vänta till höstterminen 2024 på den nya timplanen. "Ett exempel på hur politiken drabbar lärarna snarare än stöttar dem," säger hon.