Vår nya rapport visar att elevernas behov är lågt prioriterade när undervisningstiden fördelas mellan olika kurser, skriver Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand från Sveriges Lärare.

När timplanerna avskaffades på gymnasiet var ett av argumenten att garanterad undervisningstid skulle vara flexibelt och utgå från elevernas behov. Så blev det inte. "Hanteringen av undervisningstid sker schablonmässigt utan hänsyn till eleverna", säger Anne Pihlo, Sveriges Lärares nationella skolformsförening för gymnasiet.

Behovet av kulturell verksamhet bör bekräftas, inte kväsas, i en uppdaterad skola, skriver Bildlärarnas riksförening om förslaget för en ny timplan.

Det finns goda argument för att stryka elevens val från grundskolans timplan men det är orimligt om det skall leda till att musikklasser inte längre kan finnas kvar. Promemorian om bättre anpassad undervisningstid i grundskolan bör därför återremitteras till Skolverket för ytterligare utredning, skriver Nwt.se på ledarplats.

Utan en timplan med elevens val blir det svårt för Ånestadsskolan att fortsätta med två 100-poängs gymnasiekurser i spetsutbildningen. "I fortsättningen kanske vi bara kan ha en kurs", säger Sandra Wahlström, biträdande rektor i årskurs 7–9.

Regeringens besked att den nya timplanen för grundskolan införs först hösten 2024 möts med frustration bland historielärarna. "Vi tycker det här är väldigt sorgligt och märkligt", säger Anders Persson, ordförande i Historielärarnas förening.

Skolminister Lotta Edholm (L) och tidigare utbildningsminister Anna Ekström (S) lägger korten på bordet om varför lärarna måste vänta två år på en timplan som matchar innehållet i kursplanen.

Sveriges Lärares förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand kritiserar beskedet att lärarna får vänta till höstterminen 2024 på den nya timplanen. "Ett exempel på hur politiken drabbar lärarna snarare än stöttar dem," säger hon.

Det nuvarande läget med de uppskjutna timplanerna har framkallat stress bland lärarna: ”Det blir väldigt problematiskt”.

Förslaget för en ny timplan i grundskolan har legat på politikernas bord i snart två år. Trots det meddelar regeringen nu att det dröjer ytterligare 1,5 år – till höstterminen 2024 – innan den införs.

Elever har fått to år lengre skolegang og mindre variert timeplan. Forsker bak ny studie frykter det kan ha fått helt andre konsekvenser enn formålet.

Skolverkets förslag på reviderade timplaner bereds inom Regeringskansliet, men kommer inte att träda i kraft till höstterminen 2022. Skolorna får därför planera utifrån de timplaner och bestämmelser som gäller nu. Det är lika bra, tycker Råsundaskolans rektor Susanna Franzén.