För att elever ska kunna sätta sig in i olika valmöjligheter och ta ställning till framtida utbildning och yrke, behöver flera på skolan ha ansvar i vägledningsfrågor.

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen. Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Den 1 juli införs i obligatorisk prao på högstadiet. Många västsvenska rektorer är tveksamma till reformen och den politiska styrningen av studie- och yrkesvägledningen i Västsverige är undermålig vilket gör att unga väljer ”fel utbildningar”, det visar Västsvenska Handelskammarens senaste rapport

I en ny rapport från Västsvenska Handelskammaren undersöker man hur studie- och yrkesvägledningen fungerar i Västsverige. I rapporten intervjuas 65 högstadierektorer på skolor i 17 kommuner, därtill har kommunernas politiska styrdokument granskats. Var tredje rektor upplever att huvudmannen inte ställer några krav på dem för arbetet med studie- och yrkesvägledningen och var femte att de inte avrapporterar…

Det går 471 elever på varje heltidsarbetande studie- och yrkesvägledare i gymnasiet, enligt Skolverkets senaste siffror. För årskurs 7-9 var siffran 498 elever.

För att förbättra studievägledningen vill vi i Liberalerna bland annat att barn- och utbildningskontoret kontinuerligt följer upp och kvalitetssäkrar rektorernas arbete med studie- och yrkesvägledning, skriver Robert Beronius (L), kandidat till kommunstyrelsens ordförande.

Skolinspektionen kommer att granska hur studie- och yrkesvägledningen genomförs på gymnasiala yrkesprogram med olika typer av könsfördelning i en kommande kvalitetsgranskning med fokus på vägledning inom undervisningen

Det är inte ungas motivation och engagemang det är fel på, utan grund- och gymnasieskolornas studie- och yrkesvägledning. Skolorna måste börja samarbeta med andra aktörer och skapa en vägledning som väcker intresse och tar hänsyn till elevernas ålder och mognad, skriver Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Västerviks kommun ska nyttja hemspråkslärarna mer än de gjort hittills. I ett projekt ger man elever studiehandledning på deras modersmål på distans i olika ämnen.

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess. Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA. "Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet", säger vägledaren Sara Nordström.