Alltför många elever i Sverige saknar de grundläggande färdigheterna att läsa, skriva och räkna ordentligt. Som en av flera satsningar får Skolverket därför i uppdrag att stärka barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. Skolverket ska tillsammans med Kulturrådet också ta fram läslistor med olika typer av litteratur.

Det är viktigt att nyanlända elever snabbt lär sig svenska och att undervisningen sker utifrån en kursplan som är anpassad efter deras förutsättningar. Regeringen ger därför en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en ny kursplan i grundläggande svenska ska införas samt att göra en översyn av modersmålsundervisningen. Till utredare utses Marie-Hélène Arnborg. 

Staten måste peka med hela handen och se till att det finns klassuppsättningar med skönlitteratur i varje skola, manar Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen. "Jag har inget emot ”Möss och människor”, men det har ju kommit böcker även efter det", säger han.

Målet är att få eleverna att identifiera sig som läsare, längta till nästa tillfälle att få borra ned sig i en bok och lämna vardagen för en stund. Och för att växa som människa. Här berättar svenskläraren Fredrik Sandström om hur han gör för att nå det målet.

Kunskapsnivån bland de nuvarande niondeklassarna på Gunnarsbyskolan i Charlottenberg visade sig vara låg ifjol. För att försöka höja elevernas motivation och engagemang har eleverna nu arbetat fram en egen kokbok. Det är ett ämnesövergripande projekt mellan bild, svenska och hem- och konsumentkunskap.

Genom våra undersökningar står det klart att det finns många högklassiga svenska romaner där lärare utgör huvudkaraktärer, i tid och rum, skriver Erik Cardelús och ger nio initierade julklappstips.

Det är som om ungdomarna inte längre förstår vad en berättelse är då de inte längre läser, ser film eller tittar på TV-serier, skriver svenskläraren Lena Norée i krönikan.

Världen står öppen på Maria Nordbergs och Vanja Karlssons svensklektioner. Med skönlitteraturens hjälp, som används som både fönster och spegel, ska deras elever komma bortom sina filterbubblor och få starkare självkänsla.

Lågstadieelever får längre skoldagar, med mer svenska, enligt ett förslag från Skolverket som lämnats till regeringen. Line Isaksson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, är kritisk. "Se till att fritidshemmet får vara en plats där eleverna kan lära sig och utvecklas i stället".

Skolverket har lämnat in ett förslag till regeringen om längre skoldagar för lågstadieelever. Motiveringen är att tidiga läs- och skrivkunskaper är viktiga för resten av skoltiden. Men vad tycker eleverna om förslaget? Se dem reagera i videon.

Skolverket föreslår i en rapport till regeringen att elever i årskurs 1-3 ska få mer undervisningstid, framförallt i svenska och matematik. ”De är trötta som det är, så att lägga på en massa annat i bara ämnen, det kommer att bli för mycket”, säger läraren Richard Liljander.

Lågstadieelever får längre skoldagar, med mer svenska på schemat. För att inte dagarna ska bli för tunga blir det också lite mer bild, musik, slöjd, teknik och idrott, enligt ett förslag från Skolverket som överlämnats till regeringen.