När barn i Sverige kan vara både andra och tredje generationens invandrare utan att kunna tala svenska är det lika begränsande som en fotboja för deras framtid, skriver Liv Beckström på ledarplats.

I skolor där få elever har svenska som modersmål kan det finnas barn som kan vara andra eller tredje generationen i Sverige men som talar så lite svenska att de har svårt att klara skolan.

Det finns inga vetenskapliga belägg för samband mellan lyckad integration och språkkrav för medborgarskap, skriver ett flertal språkforskare i en replik.

Studenter som inte kan formulera sig begripligt i skrift bör inte kunna studera på universitet eller högskola från första början, skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Skolverket bör dra tillbaka sitt förslag på ändrade kursplaner för grundskolan, anser historieprofessorn Hans Albin Larsson som granskat Skolverkets förslag. "De har börjat i fel ände och nu sitter de med ett nästan omöjligt uppdrag på grund av dagens ”anorektiska” timplaner", säger han.

Med jämna mellanrum kommer larmrapporter från landets högskolor och universitet som säger samma sak: studenterna kan inte skriva. Det skriver Karin Pihl

Andelen studenter som inte skriver godtagbart har ökat på senare år. Det menar Petra Garberding, docent i etnologi vid Södertörns högskola.

Nu riktas kritik mot att lyriken är på väg bort från svenskämnet i Skolverkets förslag på ny kursplan. "Kritikerna är dåligt pålästa när de hävdar det", säger Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning.

Skolverket vill stryka lyriken, dramatiken, sagorna och myterna ur sina styrdokument för årskurserna 7 - 9. I stället vill man ha praktisk litteratur som uppfostrar, skriver DN:s Jonas Thente.

Har någon problem med läsningen är det inte träna som gäller – utan digitala hjälpmedel, ljudböcker och sänkta krav. Häromdagen kom Skolverket med förslaget att ”lyrik, dramatik, sagor och myter” stryks ur ämnet svenska i grundskolan, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.